Månadens böcker: Januari 2018

 
 
 
 
Jag har lånat en e-bok den här månaden. Så praktiskt att det går att göra det på bibliotek! Då slipper en lämna tillbaka böckerna när lånetiden är slut. De försvinner av sig själv. Tror dock inte att det är någonting som jag kommer göra ofta. Mina ögon blir så trötta av att kolla på skärmar en längre stund. Men det är ju himla miljövänligt och bra att det alternativet finns. Både när en lånar och ska köpa.
 
 
Boken jag lånade i e-boksformat var Katarina Johanssons Badskumt: Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg (2012) som jag har tänkt läsa i flera år. Jag lånade också Katarinas bok Rumsrent: Hemmafixarens guide till ett giftfritt, miljövänligt och hälsosamt hem (2016). Båda böckerna har ungefär samma tema med fokus på syntetiskt framställda kemikalier och ämnen (även naturligt förekommande diton) och hur de påverkar hälsa och miljö. Badskumt fokuserar på det vi använder på oss själva och Rumsrent det som vi bygger våra hem med. Jag tänker inte skriva så mycket mer om dessa böcker eftersom det är svårt att komma ihåg all information. Jag tänker att det här är sådana böcker en kan ha hemma och kolla i när en ska införskaffa någonting nytt. Livscykelanalys skriver Katarina om i Rumsrent. Jag gillar verkligen det tänket. Att gå igenom ett materiels livscykel. Hur påverkar det miljön och hälsan under tillverkningen och i hemmet? Hur bryts det sedan ner när det har fyllt sin funktion? Bryts det ens ner? Vi spenderar ungefär 90% av vår tid inomhus i Sverige (har jag för mig att det stod i Rumsrent). Så jag tycker verkligen det är värt att investera i en så hälsosam inomhusmiljö som möjligt. Lika viktigt tycker jag det är att inte utsätta huden för alla kemikalier som finns i hygien- och skönhetsprodukter. Vi behöver nästan ingenting av allt som finns att köpa. Det handlar helt enkelt om vanesak och norm. Jag tycker det är bra att båda böckerna tar upp var det går att hitta vilka ämnen som är tillåtna inom till exempel EU men också vad enskilda länder har för rekommendationer och varför rekommendationer och förbud inte alltid går hand i hand med det forskning pekar åt. EU:s kemikalieförordning heter REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of Chemicals). På kemikalieinspektionens hemsida kan du läsa om CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reprodiktionstoxiska ämnen). Tydligen ligger Danmark i framkant när det gäller försiktighet kring kemikalieanvändning. De avråder bland annat gravida från att färga håret och rekommenderar dem att äta ekologiskt. Danska Miljøstyrelsens hemsida heter mst.se.  
 
 
Food Pharmacy: En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat är en bok skriven av Mia Clase och Lina Nertby Aurell som driver bloggen foodpharmacy.se. De har också en podd med samma namn: Food Pharmacy. Ungefär 80 % av immunförsvaret har med våra bakterier i tarmarna att göra och det är först nu forskningen kring det här har kommit i gång och tas på allvar. Även fast det har varit känt ganska länge. Ni kanske känner till att vi ska ha mestadels goda bakterier i våra tarmar. Lina och Mia kallar dem för Luke Skywalkers och de onda bakterierna för Darth Vaders. När Darth Vader tar över i våra tarmar skapar det kronisk inflammation som i sin tur kan leda till så kallade livsstilssjukdomar som till exempel diabetes. Här i västvärlden dör vi ju sällan av virus eller svält utan på grund av hur vi lever. Mia och Lina har samlat den forskning som finns kring de bra och dåliga bakterierna i våra tarmar och vad vi kan göra för att öka våra Lukes och ta kål på Vader. Jag har lärt mig mycket nytt, men jag håller inte med om allting. Baserat på annan forskning jag läst.
 
Lina och Mia tycker till exempel att det är nyttigt att äta mycket fisk för att få i sig omega-3. Jag tycker att vi kan få i oss omega-3 från andra källor så som hampafrön, chiafrön och valnötter (innehåller endast ALA). Eller varför inte från samma ställe som fiskarna? Från alger (innehåller EPA och DHA). Det är de som producerar omega-3 och fiskar är rika på det eftersom de äter plankton. Om du ändå vill äta fisk för omega-3-fetternas skull måste du äta vildfångad fisk eftersom odlad fisk är högre i omega-6 än omega-3 och det är inte nyttigt för kroppen med det förhållandet mellan fetterna. Men äter du vildfångad fisk bidrar du till skövlingen av havsbotten plus att du äter högre upp i näringskedjan än du behöver och därmed förbrukar mer av jordens resurser än du måste. Sen så har vi ju den etiska aspekten. Fiskar har ett centralt nervsystem vilket betyder att de har ett medvetande. De  upplever sådant som smärta och rädsla. Eftersom vilda fiskar är vilda skyddas de inte av djurskyddslagen och det är lagligt att i princip döda dem hur som helst. Troligtvis kvävs de flesta till döds, vilket kan ta flera minuter och orsakar mycket lidande. Fiskar visar också tydligt en vilja att leva. Det gör växter också. Men ju högre upp i näringskedjan du äter desto fler organismer har fått sätta livet till. Både växter och djur. Därför tycker jag det är mer etiskt försvarbart att äta växten direkt istället för via ett djur. Eftersom människan kan äta långt ner i näringskedjan. Havet och sjöarna är också väldigt ohälsosamma miljöer fulla med gifter. Äter du växter och djur från hav och sjöar får du i dig tungmetaller och syntetiskt skapade ämnen helt i onödan. Så jag tycker helt enkelt att det är mindre krångligt och säkrare att äta odlade alger eller omega-3-tillskott från odlade alger än att äta fisk från hav och sjöar. Simris Alg (simrisalg.se) är svenskodlade alger rika på EPA och DHA.
 
I boken skriver Lina och Mia också att det är bra att hålla sig borta från sockerrika frukter och istället äta dem omogna, när de fortfarande består mer av stärkelse än av socker. Jag håller inte med där heller eftersom jag inte tror att det är farligt att äta frukt så länge du får i dig tillräckligt med fibrer som håller blodsockernivån jämn. Fibrer kan bara brytas ner i tjocktarmen och därför utsöndras sockret sakta under hela matsmältningen och du får inga toppar och dalar i blodsockret. Därför är det bra att äta sådana frukter du kan äta hela. Med skal och allt. Och om du äter söta fruker utan skal, till exempel banan (det går faktiskt att äta bananskal, men inte är det särskilt gott), är det viktigt att äta mycket olösliga fibrer till. Så som spenat och grönkål. Varför inte göra en smoothie? I smoothien kan du också låta bananskalet vara kvar. Smaken av det känns inte bland allt annat..
 
Något jag däremot gärna undviker, men som rekommenderas i boken, är oljor. Raffinerat fett helt enkelt. Noll fibrer. Baserat på det jag läst har människokroppen svårt att ta hand om fett i stora mängder och det orsakar massa problem när det lagras i våra organ. Så det är extra viktigt att enbart äta "helt" fett med alla fibrer intakta så att kroppens signaler kan säga till tydligt när det är nog. Oljor är också ofta högre i omega-6 än omega-3.
 
Nu kanske det verkar som om jag inte gillar Food Pharmacy, men det gör jag. Annars skulle jag inte rekommendera den. Den har verkligen fått mig att vilja ta hand om mina goda bakterier bättre. Jag är ganska slarvig av mig när det gäller kosten. Inte det veganska eftersom det är så mycket bredare än min egen hälsa (fast ibland har produkter med honung och mjölk slinkigt ner när jag inte orkat vara "krånglig"). Men det händer väldigt ofta att jag äter processat och halvfabrikat. Oljor och raffinerat socker. Och mitt omega-6-intag är mycket högre än mitt intag av omega-3. Även fast jag vet att det inte alls är nyttigt.
 
Sen så är inte jag varken forskare eller utbildad inom kost. Jag förmedlar bara det jag läst från just sådana och den uppfattning jag har bildat mig. Så som du som läser är kapabel att bilda dig din egna uppfattning.
 
Jag har för mig att Mia och Lina skrev i boken att det här är deras sammanställning av fakta. Olika forskare kommer fram till olika slutsatser. Faktan kan ju bara säga så här är det. Men varför det är så och hur en kan göra för att påverka tycker helt enkelt forskare olika om. Så det enda en kan göra är att bilda sig sin egna uppfattning och leva så mycket eller lite en vill efter den. Som Lina och Mia (och Platon) skriver: Det finns en idévärld, en "perfekt" värld, och så finns sinnevärlden. "Verkligheten". I idévärlden lever du perfekt, men som vi alla vet ser det inte riktigt ut så i sinnevärlden. Och det är helt okej. Sen så är ju det här en bok om tarmfloror. Bara för att ett livsmedel inte påverkar tarmfloran negativt betyder inte det att det är nyttigt för resten av kroppen. Och tvärtom.
 
 
Om jag ska sammanfatta Food Pharmacy och hur du enligt boken kan öka dina Luke Skywalkers (goda bakterier) så skulle jag skriva så här: Ät mycket råa frukter och grönsaker. Fokusera på gröna blad, så som spenat, grönkål, rucola. Hetta inte upp maten över 80 grader, absolut inte över 160, och dra ner avsevärt på animaliska produkter. Periodisk fasta rekommenderas också för att gynna de goda bakterierna i tarmen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0