Örtskolan
Jag bara måste tipsa om en jättetrevlig mini-serie som finns att se på Svtplay.se: Örtskolan.
Örtterapeuten Alexandra de Paoli berättar och visar vad man kan använda olika örter till. Visste ni till exempel att skvattram fungerar bra som myggmedel eller att man kan göra plåster av groblad? Och visste ni att tussilago egentligen heter hästhov på svenska? Tussilago är växtens latinska namn.
Jätteintressant!
Men nu tillbaka till örter. Jag beställde också Den här serien påminner mig om två böcker jag har. Örter som läker av Anne McIntyre och Lisens örtspa av Lisen Sundgren. I Örter som läker finns det tips på hur man kan bota allt ifrån förkylning till magkatarr med naturens hjälp och i Lisens örtspa finns det recept på härliga fot- och handbad, krämer och tinkturer med mera. En fröjd för kroppen!
I skrivande stund finns det sju avsnitt av Örtskolan att se på svtplay (Vet inte varför avsnitt sex i säsong ett inte finns. Synd!) och mina personliga favoriter är björk och maskros; avsnitt ett respektive fem i säsong ett. Varje avsnitt är ungefär 4-5 minuter långa och första säsongen finns att se till och med 23 november och andra säsongen till och med 22 december. Så skynda er att se och anteckna! Det ska jag göra i alla fall :)
Avvänja hårbotten från tensider
Hej på er!
Jag tänkte ge lite tips på hur man avvänjer sitt hår från starka tensider (också kallade sulfater).
Här kommer ett "steg för steg-program" som jag själv använder mig av. Hoppas det hjälper någon annan!
Sulfater, eller tensider, som finns i "vanliga" shampon är visserligen bra på att ta bort smuts men de tar också bort hårbottens naturliga fett; sebum. Vilket gör håret och hårbotten väldigt torrt. Vad gör man då? Jo! Man använder ett balsam som innehåller massa ämnen, till exempel silikoner, som gör håret mjukt. Men bara på ytan. Själva hårstrået är fortfarande skadat. Och vad händer när hårbotten blir berövad allt sitt naturliga fett? Den börjar producera mängder av det för att skydda sig mot nästa gång det kommer en sulfat-tvätt. Vad blir resultatet? Efter ett par dagar känns håret torrt igen (det ytliga silikonet har försvunnit) och hårbotten fet (överproduktion av sebum) så då känner man att man måste tvätta det igen.
Vad kan man tvätta håret med istället då?
Egentligen behöver vi inte tvätta håret. Har man en balanserad hårbotten, som inte blir uttorkad stup i kvarten och därigenom producerar för mycket fett, har man heller inte fett hår (Detsamma gäller för hyn. Fett hy är oftast en förklädd torr hy som tvättas för ofta med starka tensider och därigenom producerar överdrivet med sebum). Liksom med alla andra djur räcker det egentligen med bara vatten för oss också. Men våra hårbottnar är vana från barnsben att bli av med sitt naturliga fett så det tar oftast flera månader, år till och med att avvänja hårbotten vid överdriven sebum-produktion. Därför har jag här ett litet "steg-för-steg" hur man kan göra för att avvänja sin hårbotten från överdriven sebum-produktion.
Vad jag rekommenderar att man börjar med är att övergå till ett ekologiskt shampo. Ekologiska shampon innehåller sockertensider som är mycket mildare än tensiderna som finns i konventionella shampon, och därför torkar de inte ut håret och hårbotten lika mycket. Sockertensider må vara ofarliga för människan och de flesta djur, men anses skada vattenlevande organismer. Därför tycker jag inte att det räcker i slutändan med att byta till ett ekologiskt shampo, utan för djur och naturs skull tycker jag att man ska gå vidare när man kan till de andra stegen jag pratar om här nedanför. Också för ens egen skull. Ska jag vara helt ärlig har jag inte hittat ett shampo än som inte innehåller någon form av "skit" som jag varken vill ha på mig eller vill skölja ner i avloppet. Därför längtar jag sååå tills jag klarar mig helt utan kemikalier. Men när man ska avvänja håret måste man sakta gå från "skräp" till "mindre skräp" till "nästan inget skräp alls" osv.
Jag kan rekommendera Urtekrams shampon och balsam till det här första steget. De gör rent nästan lika bra som "vanliga" shampon och är inte så dyra heller.
När håret har stabiliserat sig efter det shampot, övergå till ekologiskt barn-/ babyshampo. Ännu snäppet mildare. Till det här steget kan jag rekommendera Weledas Baby Calendula Shampoo and Body Wash. Den finns att köpa på de flesta hälsokostaffärer. Kostar ungefär en hundring, men då är det mycket bättre grejer i också.
Och när håret har stabiliserat sig efter barnshampot är det dags att börja med naturtvättar.
Med "naturtvättar" menar jag att tvätta håret med naturligt rengörande ämnen, så som äggvita och bikarbonat. HÄR kan ni läsa om hur man tvättar håret med ägg och så HÄR brukar jag göra när jag tvättar med bikarbonat. Bikarbonat är ett naturligt ämne som finns på jorden och kan användas till myycket (återkommer mer om det i Tips för en miljövänligare vardag). Varva naturtvättar med barnshampotvättar tills ni inte längre behöver barnshampot. På det här steget är jag.
Och slutligen, när ni klarar er med att bara tvätta håret med ägg eller bikarbonat, gå över till "bara" vatten.
När man tvättar med vatten gäller det att massera hårbotten ordentligt. På så vis "lyfter" man bort fettet därifrån ut i resten av håret (Vem behöver balsam när vi har vårt egna, inbyggda balsam?). Det rekommenderar jag att man gör innan varje hårtvätt förresten, oavsätt hur man tvättar håret. Blöt håret och stå sen en stund och massera hårbotten. Ditt hår kommer att tacka dig! För att "stänga" hårstråna efter hårtvätten så att de inte skadas lika lätt och känns lenare (det som balsam åstadkommer) kan du skölja håret i en del äppelcidervinäger och tio delar vatten.
Sen så är det ju det här med vad som är "smutsigt" och "fett". Vi lever ju i en väldigt extremt ren värld. Ren och ren, förresten... Inte tycker jag det är speciellt rent med alla syntetiskt framställda kemikalier vi använder till vår städning och tvättning. Personligen tycker jag att vi förlitar oss för mycket på kemiska hjälpmedel istället för att ta tag i det själva, men med ren menar man oftast "inget fett" och "inget synligt smuts". Egentligen sulle vi må så mycket bättre om vi lät vårt naturliga fett, sebum, vara kvar på våra kroppar. Huden är vårat största organ och den blir utan skydd när vi konstant tvättar oss med tensider.
En liten tanke bara.
Ha det gott och ta hand om er själva och eran hårbotten :)
Broccolipaj med supergott pajskal
Nu är det ett tag sen så det är väl på tiden att jag tipsar om god, vegetarisk mat!
Jag tänkte att jag skulle bjuda på en favorit; Broccolipaj.
Och eftersom jag numera äter glutenfritt vill jag också tipsa om ett jättegott pajskal som var med i Coops tidning Mer smak för ett tag sedan. Receptet bjuder Luise och David från bloggen Green kitchen stories på.
Glutenfritt pajskal
1 1/2 dl rismjöl
1/2 dl mandelmjöl
2 msk potatismjöl
1/2 tsk havssalt
3 msk kokosolja
3 msk iskallt vatten
Sikta ner mjölsorterna i en bunke. Tillsätt salt. Arbeta in kokosolja och vatten till en deg. Tillsätt extra vatten om degen är smulig. Rulla degen till en boll, lägg i plastfolie i kylskåpet 30 minuter.
Ett tips: Gör dubbel sats och frys in ena bollen. Bara att ta upp och tina i kyl över natten.
Broccolipaj
600 g broccoli
3 ägg
2 dl grädde
3 dl riven ost
Eventuellt tomat och champinjoner, minska då på broccolin
Vitlökskrydda, salt och vitpeppar
Koka broccolibuketterna i några minuter. Använder du fryst broccoli (blir lika bra det!) behöver de bara tina upp i grytan. Skär 1-2 tomater i mindre bitar, om du vill ha det i. Blanda ägg, grädde, ost och kryddor i en bunke.
Ta fram pajdegen. Tryck ut den med fingrarna i en pajform. Nagga med en gaffel och förgrädda i 8-10 min i ugnen på 200 grader. Bred ut den kokta broccolin i pajskalet och eventuellt tomater och champinjoner. Häll äggblandningen över och grädda tills pajen får en fin gyllenbrun färg. Cirka 30 minuter.
Smaklig måltid!
På tal om gyllenbrun. Den här pajen jag gjorde för någon vecka sedan blev sååå fin! Men självklart glömde jag ta kort på den när den var hel... Men bättre sent än aldrig!
Miljövänlig fönsterputs
Idag har jag börjat putsa fönster. Lite sent ute kanske, men ja, ja, det är väl inte hela världen.
Jag började ute på balkongen och det jag använde mig av var vatten, ättika, trasa, fönsterskrapa och handduk. Lort lossnar oftast väldigt lätt från glas, så det räcker med ljummet vatten. Och ättikan gör att det inte blir några ränder.
Blanda 2,5 liter ljummet vatten med 1/4 deciliter ättika.
Blöt en trasa i blandningen och putsa rent fönstret.
Skrapa bort vattnet med fönsterskrapan och torka bort det som inte försvann med en handduk som inte luddar.
Klart!
Helgen i bilder
Skogspromenader, Downton Abbey och levande ljus.
Tips för en miljövänligare vardag del 1: Mat
Jag tänkte att jag skulle ge lite tips på hur vi som privatpersoner kan göra vardagen mer miljövänlig och därigenom hjälpas åt att hålla planeten, och oss själva, frisk(a).
Det visade sig att jag (som icke-professionell inom något av dessa områden, bara intresserad) har ganska mycket förslag när det kommer till att leva mer miljövänligt, så för att det inte ska bli ett megalångt inlägg har jag delat upp det i fem delar: Mat, Hygien & skönhet, Fortskaffningsmedel, Städning och Övrigt.
Vi börjar med mat:
- Köp ekologiskt så ofta du kan.
Ekologiskt odlad mat har inte besprutats med farliga bekämpningsmedel och är därför nyttigare för både oss och naturen. Dessutom innehåller maten mer antioxidanter än besprutad mat! Det finns olika typer av ekologisk mat, olika märkningar. Jag kommer skriva lite om några av dem och vad jag tycker om dem.
Den märkningen som jag personligen litar mest på är KRAV. Mestadels därför att deras regler om djurhållning är hårdast i Europa. HÄR kan ni läsa mer om vilka regler som gäller för att en vara ska bli KRAV-märkt.
Änglamark är Coops egna ekologiska märkning och den finns på på både livsmedel och hygienartiklar. HÄR kan ni läsa mer om märket. Mycket av Coop Änglamarks livsmedel är KRAV-märkta, men hygienartiklarna är "bara" märkta med Svanen, Bra miljöval eller Astma- och allergiförbundet. Jag återkommer under andra delen: Hygien & skönhet samt i fjärde delen: Städning och förklarar varför jag helst inte köper Änglamarks hygienartiklar och rengöringsprodukter.
Enligt Änglamarks egna regler ska alla livsmedelprodukter vara märkta med antingen KRAV eller EU:s märkning för ekologiskt jordbruk, EU-lövet. Nja, säger jag till den sistnämnda när det kommer till mat, men den är bättre än ingen märkning alls!
Ica har också sitt egna miljömärke: I Love Eco. Jag väljer hellre I love eco:s kött än Änglamarks, därför att alla deras köttprodukter är KRAV-märkta. Tummen upp för det.
* Ett tips! Akta dig för ord som "naturlig råvara" och "inga tillsatser". Akta dig också för väldigt gröna förpackningar med mycket detaljer från växtriket på. Det är oftast bara ett knep för att få dig att tro att innehållet i förpackningen är helt naturligt och bra för dig. Kolla som sagt efter märkningar. "Naturligt" är ingen märkning utan bara ett ord som vem som helst får använda.
EU:s logga för ekologiska livsmedel. (Bildkälla)
- Minska på nötkött och mjölkprodukter.
Det är numera bevisat att vår höga köttkonsumtion bidrar till växthuseffekten. Vår köttkonsumtion har också ökat betydligt. Varför? Därför att det är billigt. Det var inte det förr och då åt man helt enkelt inte så mycket av det. Denna höga köttkonsumtion är inte bra för varken jorden eller oss. De flesta utav oss skulle må så mycket bättre om vi drog ner på det röda köttet och istället åt mer fisk och vegetariskt.
Men hur kan kor bidra till ett sämre klimat? Jo, den ökade konsumtionen av kött- och mjölkprodukter har naturligtvis lett till att det finns fler kor i världen. Deras matsmältning fungerar på ett sådant vis att det ger ifrån sig väldigt mycket metan. Så när kossorna pruttar kommer det ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten. Det här är helt naturligt för kor och alla idisslande djur och det är vi människor som måste inse att vi inte kan använda dessa fina djur på det här sättet längre. Den allra största orsaken till att djurkonsumtion leder till ökad växthuseffekt är dock odlandet av foder. Otroliga mängder mark går åt till att odla soja, majs och vete till djuren. Regnskog skövlas för det här syftet. Även för svenskt kött.
* Ett tips! Tänk dig att det ekologiska, dyrare köttet är det enda kött som finns när du går i affären. Då är det mycket mer troligt att du väljer fisk eller ett vegetariskt alternativ till middag. Och läs på om vegetarisk och vegansk mat. Jag rekommenderar inte att någon bara utesluter kött ur kosten, utan man måste ersätta det med nyttiga och hälsosamma alternativ (t. ex. bönor och linser) så att man får i sig allt man behöver. Jag är bara i början av min "vegetariska resa", men jag kan skriva ett inlägg någon gång om det jag har lärt mig hittills. Kanske hjälper det någon på traven.
- Ta vara på det du har.
Släng inte bort rester. Spara dem och gör en härlig buffé på söndagen till exempel! Går det, så frys ner mat och annat som blir över. Kanske verkar det inte som någon idé att frysa ner en liten purjolöksbit, men rätt vad det är så behöver du lite purjolök. Kanske till att göra egen grönsaksbuljong. Har du turen att ha fruktträd och bärbuskar? Ta vara på frukten i sådana fall. Varje år ruttnar massa frukt bort för att ingen tar hand om den. Gör härliga marmelader och sylta och safta för glatta livet. Tänk vad gott under vintern att dricka sin egen svartvinbärssaft! Och har du äpplen så gör äppelmos, vettja! Eller ta med äpplen till ett musteri och gör äppelmust för en billig peng.
* Ett tips! Har du ändå kvar mycket frukt och bär så ge bort till grannar och vänner. Vem blir inte glad över att få närodlad frukt? Det smakar ju så mycket bättre än det man köper i affären.
- Odla.
Visst ser en trädgård mycket trevligare ut med ett trädgårdsland och kanske till och med ett växthus? Har du en någorlunda stor trädgård och orken, gräv ett trädgårdsland! Odla potatis, morötter, spenat, lök, sallad, persilja och mycket, mycket mer. Det kommer kännas helt underbart att komponera middagar med mestadels råvaror du har odlat själv.
Har du ännu lite mer plats i din trädgård, sätt upp ett växthus! Då kan du odla ännu mer godsaker. Tomater, gurka, melon, listan kan göras lång.
Bor du i lägenhet med balkong? Man kan odla myyyycket i lådor. Sätt till exempel upp balkonglådor och så plocksallad i dem. Du kommer ha sallad hela sommaren! Ha små krukor med jordgubbs- och smultronplantor. Ha gräslök, basilika, timjan, persilja, de örter du vill ha i krukor. Man kan till och med odla potatis i tillräckligt stora krukor. Har du inglasad balkong fungerar det lika bra som ett växthus.
Ett tips! Samodla! Kanske känner du någon med odlingsmöjligheter? Ni kan tillsammans hjälpas åt med att spadvända, plöja, så och skörda. Det är ganska få intensiva perjoder när man odlar, det sköter ju liksom sig själv ett bra tag, så kanske har du möjlighet att vara tillgänglig vid de perioderna och din odlingspartner kan sköta vattningen under sommaren.
- Gå ut och plocka i naturens skafferi.
Vi har en sådan otrolig tur att vi har så mycket skog i Sverige som alla får vistas i. Och bäst av allt; de är fulla med mat! Plocka hjortron, blåbär, lingon och andra bär. Safta, sylta eller frys ned som de är. Skaffa dig en svampbok och ge dig ut och plocka svamp. Det finns så mycket mer ätbara svampar än bara kantareller och Karl-Johan (men det gäller att vara försiktig och säker på sin sak innan man äter svamp!). På våren kan du plocka nyttiga granskott och maskrosblad och ha i salladen. Det finns massa möjligheter ute i naturen.
*Ett tips! Visst kan det kännas lite otäckt att ge sig ut i skogen själv, det tycker jag inte man ska göra. Inte om man ska gå långt i alla fall. Fråga runt i din bekantskapskrets. Det finns säkert någon som mer än gärna vill plocka blåbär eller kantareller men som inte heller vågar gå ensam. Och ha alltid mobil med dig i skogen, ifall du skulle gå vilse! Om du inte hittar någon att gå med - håll dig nära vägar och hus och gör mycket ljud så att du inte råkar överraska vilda djur.
Det var lite förslag på vad man kan göra i matväg för att minska påfrestningen på våran jord (och må bättre själv). Alla har vi olika förutsättningar, både ekonomiska och fysiska, men gör det du kan. Minsta förändring är ett steg i rätt riktning!
Återkommer inom kort med vad du kan göra när det kommer till produkter du använder på din kropp.
