Fördelar med snaggat

 
 
 
 
Nu har jag haft snaggat hår några månader och tänkte ge en liten "recension". Jag finner många fördelar:
 
 
 
  • Schampo? Hårborste? Du behöver minimalt med produkter. Vatten och handduk and you're redy to go.
  • Passar utmärkt tillsammans med ett resting bitch face. Varför måste en le hela tiden? Bara för att en inte ler betyder ju inte det att en är sur. En är bara neutral. Nu tycker jag själv att det är härligt att mötas av ett leende, så jag försöker också att le när jag möter människor. Men jag orkar inte alltid och jag är inte sur för det.  
  • Människor lämnar dig ifred. Det kan i och för sig ha med mitt ansiktsuttryck att göra. Fast nej. När jag hade långt hår och inte log kom ändå folk fram till mig på stan och ville prata. Jag som har lite smått social fobi har tyckt det varit lite jobbigt att gå ner på stan, eftersom det ofta kommer fram främmande människor och pratar med mig. Oftast äldre som vill prata av sig eller människor som är utsatta på något vis. Gillar inte att jag tycker det är jobbigt, dock. Känner mig så smickrad att mäniskor anförtror sig åt mig. Tror jag för det mesta är en bra lyssnare och har lätt att kommunicera över språkgränser. men har svårt att hjälpa på rätt sätt i många fall. Säga rätt saker, ta rätt beslut osv. Rädd för att göra fel. Så det har varit ganska skönt att inte behöva engagera sig i andras problem när jag går ner på stan, utan faktiskt bara handla. Fast nog kan jag sakna det ibland också.
  • Du är inte söt längre, utan snygg. Kan vara trevligt ibland att få mer "vuxna" komplimanger. Jag hajjar, jag ser ganska ung ut och ett långt hår med självfall gör inte att jag ser ut att vara närmare trettio än tonåren. Nu tycker ju inte jag att utseende ska spela någon roll, men visst blir jag glad av komplimanger! Det går inte att sticka under stolen med. Jag är formad av det här samhället jag också.
  • Män tar dig mer på allvar. Kanske kan ha att göra med att jag ser äldre ut. Men jag tror faktiskt att män är lite rädda för kvinnor som inte följer utseendenormen, eller den kvinnliga normen överhuvudtaget. Som vågar ta sig in på männens territorium. Det blir nog lite "woaw, hon är ju faktiskt som jag". I alla fall så upplever jag att jag blir lyssnad på. Mer tagen på allvar. Det jag säger har substans.
 
 
 
 
Vi kör väl lite nackdelar också när vi ändå är i gång?
 
 
 
 
Du blir blöt i regn. Kanske låter som en självklarhet, men jag hade ingen aning om hur mycket vatten håret absorberar i regnoväder. Nu verkligen bara rinner det rakt ner under jackan och blöter ner tröjan. En kan verkligen känna hur vattnet rinner längs skallen. Finns ingenting som stoppar det.
Du måste börja med mössa i september. Nu är ju jag ganska frusen av mig, så det kanske inte andra behöver göra. Men jäklarns vad kallt det blåser om huvudet nu alltså!
 
 
Kan nog inte komma på några fler nackdelar faktiskt. Förutom att en inte riktigt passar in. Men vad gör det? Och jag upplever som sagt att jag möts med mer respekt snarare än hånfullhet. Men så har ju snaggat hår varit mannen förunnat och mannen har ju högst status i samhället, så det är väl inte så konstigt...
 
 
 
 
 
 

Månadens böcker: September 2017

 
 
 
 
Ännu en ny månad står för dörren och det är dags för nya boktips. Vad tiden går fort! Jag som hade tänkt börja blogga mer regelbundet, men dagarna bara springer iväg.
 
 
Den här månaden har jag äntligen läst Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906 - 1907). Något jag har tänkt göra i flera år. Minns att jag hade en förkortad version med mycket illustrationer som barn, men vet inte var den finns i dag. Versionen jag lånade på biblioteket den här månaden är från 1981 och morderniserad med alla verb i singularis (som ju används enbart nu för tiden, om jag förstått det rätt). I övrigt är det samma berättelse som Selma skrev för över hundra år sedan. Illustrationerna i den här boken är gjord av Bertil Lybeck 1931. Nils Holgersson handlar som bekant om en pojke som är elak mot gårdstomten och därför blir förvandlad till en tomte själv. Av en slump flyger Nils och tamgåsen Mårten med vildgässen som under våren kommit tillbaka till Sverige. De ska ända upp till Lappland och sedan tillbaka ner till Skåne och Nils och Mårten hänger med genom hela Sverige. Eftersom Nils blivit förvandlad till en tomte förstår han vad djuren säger.
Jag tyckte den var underbar. Gillar fabler och det här är i sanning en fabel samtidigt som den fungerar som en geografilektion och berättar människors historia. Har lärt mig mycket nytt om olika platser i Sverige och om hur livet var runt förra sekelskiftet. Det är klart att språket och även handlingen till viss mån känns lite förlegat, så till ett barn passar nog en förkortad och uppdaterad version bättre. UPPDATERING: Tycker inte att jag var nog tydlig med att orginaltexten inte är någonting för barn. Den innehåller felaktiga ord för samiska och resande människor och spelar även på en del av den tidens fördomar. Nog är det en historia även om människorna i Sverige för lite mer än hundra år sedan - men inte om alla människor. 
 
 
Jag har även läst två böcker som jag har sedan tidigare. Båda två med konstnärsanknytning. Naturlära (2014) av Lars Lerin fick jag för några år sedan av mamma och pappa. Lars är en av mina favoritkonstnärer. Hans akvareller är fantastiska! Jag och mamma var till Sandgrund i våras och kollade in hans tavlor där. Tänk att jag har bott så nära (gångavstånd) i över fem år och aldrig varit dit förrän nu i våras. Akvarell är det jag själv känner mig mest bekväm i när jag målar, så jag kan hämta mycket inspiration från Lars tavlor. Han har för övrigt kommit ut med en ny bok där han tolkar Carl Larsson, som är min absolut största förebild när det kommer till akvarellmålning. Den bara måste jag kolla i! I Naturlära har Lars försökt efterlikna verkligheten så bra som möjligt, någor jag själv också tycker om att göra när jag målar. Det går rysningar i kroppen när jag bläddrar igenom alla naturmotiv med sådan verklighetskänsla. Hans björkar är nog favoriterna. Och nu när jag har sett tavlorna i verkligheten och kan säga att de flesta är stora, jättestora, kan jag inte för mitt liv förstå hur han kan efterlikna verkligheten så bra i akvarell. Så inspirerande!
 
 
Den andra boken är Jenny Nyström - Livet och konsten (2008) skriven av Gunnel Forsberg Wallinger som är en av Sveriges främsta Jenny Nyström-kännare. Köpte den boken för flera år sedan när antingen min bror eller kusin sålde jultidningar. Wow vilka målningar! Hennes oljor och pasteller är otroligt bra tycker jag. Och vilken kvinnohistoria. Över 10 års utbildning i Göteborg, Stockholm och Paris och tilldelad stipendium. Hjälpte till att skapa förändring inom konstakademin. Hårt arbetande dag som natt. Ensam försörjare av sig själv, man och barn. Ändå är hon nästan enbart känd för sina julkort. Synd, när hon var så mycket bredare än så. Hon studerade på konstakademin samtidigt som bland andra Anders Zorn och Bruno Liljefors. Tänk om hon varit man, då hade nog hennes konst skattats högre. Som Zorns och Liljefors. Hon hade nog framförallt inte behövt arbeta så hima mycket utan kunnat ägna sig mer glädjefyllt åt sin konst och inte på ett fabriksproducerat sätt. Fram till sin död illustrerade hon runt 3000 vykort med främst påsk- och julmotiv.
Kolla in hennes målning Fransk bondgumma (1885) samt hennes illustration Läsande gumma (1882). Det är nog mina favoriter av verken i boken.
 
 
 
 

Mannen är ingen bra förebild

 
 
Det har blossat upp en konflikt mellan en känd kvinnlig komiker och en känd kvinnlig företagare och influencer. Mia Skäringer och Isabella Löwengrip. Mia gjorde en parodi på Isabellas barnvagnsreklam och Isabella blev ledsen och tyckte inte att det ingår i systerskapet att göra så mot en medsyster. Mia försvarade sig med att det var kritik mot Isabella som varumärke. Hennes företagande går ut på att få kvinnor att köpa det hon säljer så att hon ska tjäna pengar. Hur systerligt är det? Var ligger kampen för kvinnor i det? Får den ensamstående mamman pengar över till de äldre barnens skolresa för att hon har köpt en barnvagn för varje tillfälle till den yngsta? Blir hon som jobbar natt och hon som jobbar på förskola mindre utslitna av det? Var finns systerskapet i att tjäna pengar på kvinnors osäkerhet (smink, kläder, mammaprylar)?
 
 
Jag blir så himla trött på att feminismen utnyttjas av de som inte vill bli ifrågasatta. "App, app, app, inte kritisera en annan kvinna! Systerskap!". Men vet ni? Framgångsrika kvinnor utnyttjar andra kvinnor - precis som framgångsrika män gör. De tjänar pengar på andra kvinnors osäkerhet - precis som män gör. De låter andra kvinnor ta hand om hem och barn - precis som män gör. 
 
 
Om en kvinna beter sig dumt måste det få kritiseras och ifrågasättas. Det måste vara okej att säga ifrån. Om en kvinna kallar mig för ful, dum i huvudet, äcklig har jag rätt att säga ifrån. Sådant beteende kan inte försvaras eller uppmuntras med att hon ska ha rätt att uttrycka sina åsikter. Självklart ska hon det, men det ger henne inte rätten att vara elak. Om en kvinna utnyttjar mig eller på annat sätt bidrar till att upprätthålla patriarkatet har jag rätt att ifrågasätta det. Precis som andra kvinnor har rätt att ifrågasätta mig.
 
 
Jag har dock större tolerans för kvinnor som utnyttjar systemet än män eftersom det faktiskt finns ett systerskap. Vi har fostrats till samma sociala kön och vet vilka svårigheter det innebär. Hur mycket hårdare en får kämpa som kvinna för att bli respekterad. Det är de traditionellt manliga värderingarna och egenskaperna som räknas i dagens samhälle - och kvinnor måste anamma de egenskaperna för att ta sig någonstans. Bli tuffare, hårdare. Tänka mer på sig själva. Jag förstår det, men det betyder inte att jag tycker det är rätt väg att gå och jag fortsätter att sträva mot ett tvärtom-samhälle där traditionellt kvinnliga värderingar, yrken och egenskaper har högre status. Det sker ju enbart genom att män tar till sig av de egenskaper som annars tilldelas de med det sociala könet kvinna. Mjukhet, snällhet, empati, närhet till känslor. Att vi uppfostrar våra söner till kvinnor istället för att uppfostra våra döttrar till män. 
 
 
För tjejer är awesome. Så är det bara. Inget att diskutera.
 
 
Och mannen suger som förebild. Vill vi verkligen ha en värld där alla sätter sig själva först och där ingen tar hand om de som behöver tas om hand om? Där vi trycker ner våra "svaga" känslor och bara kan uttrycka dem genom knytnävarna? Nej tack, tycker jag.
 
 
 
 
Den här gamla men klockrena från Lilla Berlin tycker jag passar bra som avslut.
 
 
(Jag står varken på Isabellas eller Mias sida, btw. Alla gör vi misstag och har rätt att omvärdera och ändra åsikter. Både Mia och Isabella har tagit offentligt avstånd från feminismen (Där kan vi snacka om sådant som gör ont när det kommer från en medsyster!). Båda två utnyttjar kvinnors osäkerhet och uppmuntrar till en livsstil som går ut på att köpa sig lycklig (Mia uppmuntrar till att ta kreditlån på Collector bank i sin och Anna Mannheimers pod). Vi lever i männens värld och måste spela på deras villkor för att ta oss någonstans, så inte är det lätt att leva efter det som känns rätt och riktigt i hjärtat. Se på mig - hur långt har jag kommit i livet med det som filosofi? I mitt inre har jag kommit långt, men jag har varken pengar eller utbildning. Och det är ju det enda som räknas... )  
 

SPENATKNYTEN - Veganska, Glutenfria

 
 
 
 
Nu har jag ätit spenatknyten för första gången i mitt liv! Ni som har sett filmen Kejsarens nya stil förstår min glädje. Till er andra: Se den genast! Den absolut roligaste filmen jag vet.
 
 
Min mamma och gammelfaster hade gemensamt kalas i slutet av augusti (Ett jättejättegrattis!) och jag passade på att göra spenatknyten. De är så lättlagade, ni ska få receptet.
Nej, det ska ni faktiskt inte. Jag har väntat för länge och nu kommer jag inte riktigt ihåg hur jag gjorde. Hur stor är chansen att det händer? Det går emot logikens alla regler.
 
 
Men jag kommer ihåg ungefär hur jag gjorde. Jag stekte lök, vitlök och färsk spenat tills spenaten blivit mjuk. Jag minns att jag använde mig av 200 g spenat, men att jag nästa gång kommer ta minst 400 g. Eftersom det inte blev mycket spenat kvar, som ni kan se på bilderna. Har för mig att jag tog en hel lök och det tänkte jag dra ner till en halv nästa gång. Hackade också ner en tomat som varken gjorde från eller till, så den kunde jag ha skippat helt. Sedna pressade jag ganska mycket citron över alltsammans, och kryddade med näringsjäst, salt och svartpeppar.
 
 
 
 
Gjorde en vegansk och glutenfri smördeg som jag skar i fyrkanter och la lite spenatröra i mitten av varje. Använde mig av ett recept på snabb smördeg (som inte behöver vikas så mycket) och bytte bara ut smöret mot veganskt margarin och mjölet mot glutenfria alternativ. Sen så vek jag fyrkanterna på diagonalen och plattade till ena sidan med en gaffel och lät den andra vara öppen. Sen så kommer vi till det där med ugnen, temperatur och tid. Har ingen aning vad jag körde på. Men på YouTube finns det flera olika tillagningsvideos som jag använde som guidning, där kan ni få ungefärlig temperatur och tid. Sök på "Kronks spinach puffs".
 
 
Till spenatknytena åt jag och Mats en oliv- och pinjenötsröra, cashewkräm, marinerad tofu samt rödbetshummus. Eftersom vi inte äter sådant som badar i sitt eget flott.
 
 
 
 
 
Mer broccoli?
 
(Det här inlägget innehåller några hintar till filmen Kejsarens nya stil som nog är helt obegripliga för er som inte har sett den.)
 

Sensommarbilder

 
 
Här kommer lite foton tagna sista veckan i augusti.
 
 
 
Tidig morgon.
 
 
 
Bakom dass.
 
 
 
Under vattenytan.
 
 
 
Naturen tar över.
Älskar den här bilden! Tycker den representerar mammas och pappas trädgård så bra. Istället för att slänga den gamla parasollfoten har den fått bli en del av trädgården. Varför inte ställa sin kaffekopp på den? Som ett litet lågt bord.
 
 
 
Sjön.
 
 
 
Trädgårdsbilder.
 
 
 
 
Ljung i decilitermått.
En annan favoritbild. Minimalistiskt och vackert så det förslår.
 
 

RSS 2.0