Chokladvåfflor
I fredags gjorde jag och en svägerska glutenfria chokladvåfflor.
Vi utgick från det här receptet, men eftersom vi ändrade ganska mycket skriver jag upp "vårat" recept här nedanför.
Ingredienser:
1 1/2 dl rismjöl
1 dl mandelmjöl
1/2 dl potatismjöl
1 krm havssalt
2 ägg
3 dl mjölk
2 msk smör eller kokosolja
100 g mörk choklad
(UPPDATERING: Glömde skriva att det ska vara
2 tsk bakpulver i också. Blanda det med mjölerna)
Sila alla mjöler genom en sil ner i en bunke. Blanda i saltet.
Smält smöret eller oljan i en kastrull.
Vispa äggen och hälften av mjölken poröst, tillsätt smöret och vänd ner alltihop i mjölblandningen.
Ha i resten av mjölken och vispa försiktigt till en jämn smet.
Smält chokladen i ett vattenbad och vänd ner det i smeten.
Grädda som vanliga våfflor.
Om ni tittade på orginalreceptet så ser ni att det ska vara vit choklad i slutet, men det står inte i ingredienslistan hur mycket det ska vara. Eftersom vi åt dessa våfflor till efterrätt hade det varit gott om de var lite sötare, och det hade nog den vita chokladen fixat.
Men jag är nästan hundra på att dessa chokladiga våfflor passar utmärkt tillsammans med vaniljglass! Då får man sötma om man vill ha det.
De var goda ändå. Speciellt med grädde och röda vinbär :)
Feminist? Javisst!
I dag kalar jag mig själv för feminist. Det har jag inte alltid gjort. Det är sällan det har kommit på tal men de gånger någon har frågat har jag sagt: Nej, jag är inte feminist.
Varför är lite oklart för mig. Förmodligen för att jag tog mycket plats som barn. Kände aldrig att jag blev behandlad annorlunda som tjej. Men nu när jag tittar tillbaka inser jag hur mycket jag fick utstå som jag förmodligen inte skulle ha behövt ta om jag var kille och betedde mig likadant. Det är svårt att veta vad som är hönan och ägget. Jag vet att jag kände det som att jag tog för mycket plats och backade därför i senare tonåren. Gick igenom en ganska stor personlighetsförändring. Men jag vet inte om jag kände så därför att jag var tjej och inte "fick" ta plats enligt rådande normer, eller om jag helt enkelt var elak. Jag vet inte om jag dömdes hårdare eftersom jag var tjej och det är därför jag har fått för mig att jag var en elak person. Jag vet inte. Det är sådant jag själv måste lista ut. Det är nog mycket därför jag inte velat kalla mig för feminist, därför att jag inte är säker på hur jag själv har betett mig.
Men i alla fall, i dag är jag feminist och här har ni några anledningar till varför:
- Jag är feminist därför att det som kvinna anses som extremt att vilja ha lika mycket makt och rättigheter som en man.
- Jag är feminist därför att folk blir arga och provocerade när jag säger att jag är feminist. Något är väldigt skrämmande med en sådan reaktion.
- Jag är feminist därför att jag aldrig kommer förstå hur någon kan säga att någon annans sanning inte gills. Att någon annans lidande inte är tillräckligt allvarlig. Bara för att man själv inte upplever sig kränkt eller orättvist behandlad finns det många andra som gör det och att då säga att feminism inte behövs är väldigt trångsynt och egoistiskt enligt mig. Jag vet att vi i Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet, men det finns länder där de inte har gjort det och där kvinnor får utstå orättvisor vi inte ens kan föreställa oss. Och räcker det med att jämställdheten har kommit långt i Sverige? Ska den inte gå hela vägen? Ska det inte bli helt jämställt innan vi anser oss klara?
- Jag är feminist därför att jag tror att patriarkatet inte är bra för någon av oss. Varken män eller kvinnor. Jag vill inte att män ska behöva leva upp till machonormen. Det är farligt för alla i samhället.
- Jag är feminist därför att jag vill att arbetsbördan ska vara fördelad lika. I nuläget tycker jag att det läggs väldigt mycket ansvar på kvinnors axlar.
- Jag är feminist därför att jag vill att kvinnor inte ska känna sig rädda när de går på stan på kvällarna. Jag vill att de ska få gå klädda hur de vill utan att bli anklagade för att "be om det". Jag vill att de ska ha lika stora möjligheter som män när det gäller allting här i livet.
- Jag är feminist därför att män ska få ha långt hår och nagellack. För att de ska få vara hemma med sina barn lika mycket som deras partners. Jag vill inte att de ska växa upp i en värld där att vara man är lika med att vara tuff och hård. Jag vill att de ska få lära sig mjukhet och vänlighet.
- Jag är feminist därför att jag har mycket kvar att lära och är mer än villig att göra det.
För någon dag sedan höll skådespelaren Emma Watson ett tal inför FN. Ett tal om feminism. Hon pratar om kampanjen HeForShe som uppmuntrar män att ta ställning och hjälpa till i kampen om jämställdhet. Ett i mina ögon väldigt klokt och modigt tal som jag tycker alla borde höra. Hittar tyvärr ingen svensk översättning.
Jag vet att jag nu för tiden ses som snäll och försiktig, för det mesta i alla fall. Något jag har jobbat väldigt hårt på. Att inte låta ilska och rädsla ta över. Jag tänker aldrig mer se män eller machonormer som förebilder. Jag vill inspireras av omtänksamhet och mjuka människor.
Och nu när jag är vuxen och har mer livserfarenhet av särbehandling som kvinna och män som behandlat mig som skit i bagaget, kan jag säga att jag för alltid kommer vara feminist.
Jag avslutar med Emma Watsons kloka ord, som jag hoppas att alla tänker på om ni någon gång tvivlar på om det är rätt att stå för era åsikter:
Om inte jag, så vem?
Om inte nu, så när?
Äppelmos
Förrförra helgen fick jag med mig massa äpplen hem som jag tänkte göra äppelmos av. Jag har aldrig gjort äppelmos förut, men jag fick förklarat för mig hur jag skulle göra och det verkade busenkelt! Så här gjorde jag:
Jag skalade och skar 11 mellanstora äpplen i små bitar, la dem i en kastrull tillsammans med knappt en halv deciliter vatten plus en halv pressad citron. (Nästa gång ska jag lägga alla äppelbitar i en bunke med vatten och pressad citron medans jag skär dem och sen hälla av när jag ska koka moset, då blir de tydligen inte bruna så som mina blev!)
Låt allting småputtra på medelvärme tills det blir mos av det hela. Jag fick koka ganska länge, 25-30 min. Man kan hjälpa till genom att mosa äppelbitarna under tiden det kokar. När det har blivit mos, ta av det från plattan och ha i socker efter smak. Jag hade i knappt 2 msk + att jag pressade i andra halvan av citronen. Det blev en härlig syrlig smak!
Häll upp på desinficerade burkar, vrid på locket och ställ burkarna upp och ned! Jag har hört att man minskar bakterietillväxten då, men jag vet inte. Det återstår att se. Förvara i kylskåpet när de har svalnat. Jag fick ihop tre mellanstora burkar. (Sådana som man köper Kung markattas kokosolja i, ifall någon vill ha en referens )
Man kan desinficera burkar på olika sätt, men jag tycker det är smidigast att ställa in dem i 100-gradig ugnsvärme i tio minuter. Glöm inte att använda grytlappar när du tar ut dem! :)
Förkylningstider
Jag fryser och känner mig allmänt hängig. Det känns som att jag har en tennisboll i halsen när jag ska svälja.
Så här i förkylningstider tycker jag det är gott att göra varmt ingefärste. Jag har massa ingefära skurna i mindre bitar nerfrusna i en påse. Det blir som en stor isklump som det bara är att ta fram och riva lite på ett rivjärn när man känner av halsont. Sen nyper jag ihop rivet till en härlig massa och stoppar i en te-sil. Ställ i en mugg och häll varmt vatten över som med vanligt te. Jag brukar aldrig ta ur silen utan den får vara kvar i hela tiden jag dricker för att få ut så mycket nyttig ingefära som möjligt.
När jag får ingefära över skalar jag och skär dem i mindre bitar och slänger i påsen jag redan har i frysen. Det fryser ihop med den andra klumpen utan problem!
Under dagen brukar jag ta mig en tesked honung då och då för att det både lindrar halsontet och hjälper till att bli frisk fortare. Men ta den rå! Stoppa inte ner i téet (om du inte gillar det för smakens skull, förstås) för då tar du nämligen död på alla nyttiga bakterier.
Jag brukar också ha ett glas citronvatten (vatten + pressad citron) ståendes som jag dricker av under dagen och så strör jag extra mycket nyponpulver över gröten. Det gäller att fylla på med c-vitamin när man känner sig krasslig :)
Rykande ingefärste - dunderkur mot förkylningar :)
Blåbärspaj med vaniljsås
Här kommer ett receptet på en glutenfria blåbärspaj som jag har fått:
Smulpaj:
2 1/2 dl havregryn
2 1/2 dl mandelmjöl
(i originalreceptet är det rismjöl man ska ha,
men jag hade inte det hemma så jag tog madelmjöl
istället. Det blev riktigt gott!)
1/2 dl strösocker
125 g smör
Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Tärna i smöret och nyp ihop allting till en smuldeg. Blanda bär med lite potatismjöl i en smörad pajform (Sockra om ni vill, men det gjorde inte jag. Det blev tillräckligt sött ändå) och smula degen över. När jag skulle grädda pajen hade jag tappat bort lappen (!) så jag chansade på i mitten av ugnen i 225 grader och så höll jag helt enkelt koll på pajen. Det räckte med en 5-8 min så såg den fin och gyllenbrun ut!
Till pajen gjorde jag en speciell vaniljsås. Jag har läst att man kan göra glass och vaniljsås på frysta bananer och jag har varit jättesugen på att testa det!
Så här gjorde jag min:
Vaniljsås:
3 frysta bananer skivade i mindre bitar
(jag skivade och frös in kvällen före)
~1/2 dl kokosmjölk
(skulle gissa på att annan mjölk också går bra)
1 tsk vaniljpulver
Låt bananbitarna tina en liten stund. Mosa dem med en mixerstav och späd med mjölk tills det blir en såsig konsistens. Blanda i vaniljpulvret.
Dekorera gärna pajen med ätbara blommor, det blir så vackert :)
Lars Lerins Naturlära
Jag fick en sådan fin bok; Naturlära av Lars Lerin.
Jag älskar konst och när jag var yngre ville jag bli konstnär. Men nu har jag inte tecknat eller målat på flera år. Är liksom rädd för att jag inte kan längre. Usch, vad hemskt det skulle vara! Men nu har jag känt mer och mer hur det kliar i fingrarna så vem vet, jag kanske tar upp min älskade hobby igen.
I alla fall, tillbaka till Lars Lerin! Jag fick den nu i helgen. Vilken lycka! Jag har bara hunnit bläddra i den, men varje uppslag, varje bild är helt fantastiska.
Här kommer lite smakprov:
Jag tror jag har fått en ny favoritkonstnär!
September
Den nionde månaden i vår gregorianska kalender.
September har fått sitt namn efter romerska "septem" vilket betyder sju. September var nämligen årets sjunde månad när mars var den första.
Räknas som den första höstmånaden på den här sidan av ekvatorn och kallades så förr i Sverige.
Vad härligt det ska bli med höst. Välkommen, september!
Förvirrad
Nu är vi där igen, just i kanten mellan två årstider. Är det sommar eller höst? Tycker om både sommaren och hösten, men känner mig så förvirrad när jag inte vet vad det är. Hur ska jag gå klädd? Kan jag börja tända ljus och ha filmkvällar eller finns det fortfarande sommar kvar att njuta av?
Vet inte om jag ska fortsätta vara sommar-Jennifer eller gå över till höst-Jennifer. Det är två olika personer nämligen. Sommar-Jennifer springer barfota med utsläppt hår och vägrar vara inomhus mer än nödvändigt. Höst-Jennifer har flätor i håret och stickade sockor på fötterna och tittar gärna på en mysig film med tända ljus på bordet och en kopp te i händerna.
Inspirationen tryter alltid så här i mellanrummen mellan två årstider och jag vet varken vad jag ska fota eller skriva om. Alla tankar går till att fundera ut vart jag befinner mig och mina känslor är lite "all over the place". Men snart kommer hösten på riktigt och med den inspirationen.
Det är bara att vänta...
Vattendroppar
