Månadens böcker: Januari 2018

 
 
 
 
Jag har lånat en e-bok den här månaden. Så praktiskt att det går att göra det på bibliotek! Då slipper en lämna tillbaka böckerna när lånetiden är slut. De försvinner av sig själv. Tror dock inte att det är någonting som jag kommer göra ofta. Mina ögon blir så trötta av att kolla på skärmar en längre stund. Men det är ju himla miljövänligt och bra att det alternativet finns. Både när en lånar och ska köpa.
 
 
Boken jag lånade i e-boksformat var Katarina Johanssons Badskumt: Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg (2012) som jag har tänkt läsa i flera år. Jag lånade också Katarinas bok Rumsrent: Hemmafixarens guide till ett giftfritt, miljövänligt och hälsosamt hem (2016). Båda böckerna har ungefär samma tema med fokus på syntetiskt framställda kemikalier och ämnen (även naturligt förekommande diton) och hur de påverkar hälsa och miljö. Badskumt fokuserar på det vi använder på oss själva och Rumsrent det som vi bygger våra hem med. Jag tänker inte skriva så mycket mer om dessa böcker eftersom det är svårt att komma ihåg all information. Jag tänker att det här är sådana böcker en kan ha hemma och kolla i när en ska införskaffa någonting nytt. Livscykelanalys skriver Katarina om i Rumsrent. Jag gillar verkligen det tänket. Att gå igenom ett materiels livscykel. Hur påverkar det miljön och hälsan under tillverkningen och i hemmet? Hur bryts det sedan ner när det har fyllt sin funktion? Bryts det ens ner? Vi spenderar ungefär 90% av vår tid inomhus i Sverige (har jag för mig att det stod i Rumsrent). Så jag tycker verkligen det är värt att investera i en så hälsosam inomhusmiljö som möjligt. Lika viktigt tycker jag det är att inte utsätta huden för alla kemikalier som finns i hygien- och skönhetsprodukter. Vi behöver nästan ingenting av allt som finns att köpa. Det handlar helt enkelt om vanesak och norm. Jag tycker det är bra att båda böckerna tar upp var det går att hitta vilka ämnen som är tillåtna inom till exempel EU men också vad enskilda länder har för rekommendationer och varför rekommendationer och förbud inte alltid går hand i hand med det forskning pekar åt. EU:s kemikalieförordning heter REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of Chemicals). På kemikalieinspektionens hemsida kan du läsa om CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reprodiktionstoxiska ämnen). Tydligen ligger Danmark i framkant när det gäller försiktighet kring kemikalieanvändning. De avråder bland annat gravida från att färga håret och rekommenderar dem att äta ekologiskt. Danska Miljøstyrelsens hemsida heter mst.se.  
 
 
Food Pharmacy: En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat är en bok skriven av Mia Clase och Lina Nertby Aurell som driver bloggen foodpharmacy.se. De har också en podd med samma namn: Food Pharmacy. Ungefär 80 % av immunförsvaret har med våra bakterier i tarmarna att göra och det är först nu forskningen kring det här har kommit i gång och tas på allvar. Även fast det har varit känt ganska länge. Ni kanske känner till att vi ska ha mestadels goda bakterier i våra tarmar. Lina och Mia kallar dem för Luke Skywalkers och de onda bakterierna för Darth Vaders. När Darth Vader tar över i våra tarmar skapar det kronisk inflammation som i sin tur kan leda till så kallade livsstilssjukdomar som till exempel diabetes. Här i västvärlden dör vi ju sällan av virus eller svält utan på grund av hur vi lever. Mia och Lina har samlat den forskning som finns kring de bra och dåliga bakterierna i våra tarmar och vad vi kan göra för att öka våra Lukes och ta kål på Vader. Jag har lärt mig mycket nytt, men jag håller inte med om allting. Baserat på annan forskning jag läst.
 
Lina och Mia tycker till exempel att det är nyttigt att äta mycket fisk för att få i sig omega-3. Jag tycker att vi kan få i oss omega-3 från andra källor så som hampafrön, chiafrön och valnötter (innehåller endast ALA). Eller varför inte från samma ställe som fiskarna? Från alger (innehåller EPA och DHA). Det är de som producerar omega-3 och fiskar är rika på det eftersom de äter plankton. Om du ändå vill äta fisk för omega-3-fetternas skull måste du äta vildfångad fisk eftersom odlad fisk är högre i omega-6 än omega-3 och det är inte nyttigt för kroppen med det förhållandet mellan fetterna. Men äter du vildfångad fisk bidrar du till skövlingen av havsbotten plus att du äter högre upp i näringskedjan än du behöver och därmed förbrukar mer av jordens resurser än du måste. Sen så har vi ju den etiska aspekten. Fiskar har ett centralt nervsystem vilket betyder att de har ett medvetande. De  upplever sådant som smärta och rädsla. Eftersom vilda fiskar är vilda skyddas de inte av djurskyddslagen och det är lagligt att i princip döda dem hur som helst. Troligtvis kvävs de flesta till döds, vilket kan ta flera minuter och orsakar mycket lidande. Fiskar visar också tydligt en vilja att leva. Det gör växter också. Men ju högre upp i näringskedjan du äter desto fler organismer har fått sätta livet till. Både växter och djur. Därför tycker jag det är mer etiskt försvarbart att äta växten direkt istället för via ett djur. Eftersom människan kan äta långt ner i näringskedjan. Havet och sjöarna är också väldigt ohälsosamma miljöer fulla med gifter. Äter du växter och djur från hav och sjöar får du i dig tungmetaller och syntetiskt skapade ämnen helt i onödan. Så jag tycker helt enkelt att det är mindre krångligt och säkrare att äta odlade alger eller omega-3-tillskott från odlade alger än att äta fisk från hav och sjöar. Simris Alg (simrisalg.se) är svenskodlade alger rika på EPA och DHA.
 
I boken skriver Lina och Mia också att det är bra att hålla sig borta från sockerrika frukter och istället äta dem omogna, när de fortfarande består mer av stärkelse än av socker. Jag håller inte med där heller eftersom jag inte tror att det är farligt att äta frukt så länge du får i dig tillräckligt med fibrer som håller blodsockernivån jämn. Fibrer kan bara brytas ner i tjocktarmen och därför utsöndras sockret sakta under hela matsmältningen och du får inga toppar och dalar i blodsockret. Därför är det bra att äta sådana frukter du kan äta hela. Med skal och allt. Och om du äter söta fruker utan skal, till exempel banan (det går faktiskt att äta bananskal, men inte är det särskilt gott), är det viktigt att äta mycket olösliga fibrer till. Så som spenat och grönkål. Varför inte göra en smoothie? I smoothien kan du också låta bananskalet vara kvar. Smaken av det känns inte bland allt annat..
 
Något jag däremot gärna undviker, men som rekommenderas i boken, är oljor. Raffinerat fett helt enkelt. Noll fibrer. Baserat på det jag läst har människokroppen svårt att ta hand om fett i stora mängder och det orsakar massa problem när det lagras i våra organ. Så det är extra viktigt att enbart äta "helt" fett med alla fibrer intakta så att kroppens signaler kan säga till tydligt när det är nog. Oljor är också ofta högre i omega-6 än omega-3.
 
Nu kanske det verkar som om jag inte gillar Food Pharmacy, men det gör jag. Annars skulle jag inte rekommendera den. Den har verkligen fått mig att vilja ta hand om mina goda bakterier bättre. Jag är ganska slarvig av mig när det gäller kosten. Inte det veganska eftersom det är så mycket bredare än min egen hälsa (fast ibland har produkter med honung och mjölk slinkigt ner när jag inte orkat vara "krånglig"). Men det händer väldigt ofta att jag äter processat och halvfabrikat. Oljor och raffinerat socker. Och mitt omega-6-intag är mycket högre än mitt intag av omega-3. Även fast jag vet att det inte alls är nyttigt.
 
Sen så är inte jag varken forskare eller utbildad inom kost. Jag förmedlar bara det jag läst från just sådana och den uppfattning jag har bildat mig. Så som du som läser är kapabel att bilda dig din egna uppfattning.
 
Jag har för mig att Mia och Lina skrev i boken att det här är deras sammanställning av fakta. Olika forskare kommer fram till olika slutsatser. Faktan kan ju bara säga så här är det. Men varför det är så och hur en kan göra för att påverka tycker helt enkelt forskare olika om. Så det enda en kan göra är att bilda sig sin egna uppfattning och leva så mycket eller lite en vill efter den. Som Lina och Mia (och Platon) skriver: Det finns en idévärld, en "perfekt" värld, och så finns sinnevärlden. "Verkligheten". I idévärlden lever du perfekt, men som vi alla vet ser det inte riktigt ut så i sinnevärlden. Och det är helt okej. Sen så är ju det här en bok om tarmfloror. Bara för att ett livsmedel inte påverkar tarmfloran negativt betyder inte det att det är nyttigt för resten av kroppen. Och tvärtom.
 
 
Om jag ska sammanfatta Food Pharmacy och hur du enligt boken kan öka dina Luke Skywalkers (goda bakterier) så skulle jag skriva så här: Ät mycket råa frukter och grönsaker. Fokusera på gröna blad, så som spenat, grönkål, rucola. Hetta inte upp maten över 80 grader, absolut inte över 160, och dra ner avsevärt på animaliska produkter. Periodisk fasta rekommenderas också för att gynna de goda bakterierna i tarmen.
 

Ett nytt år

 
 
 
 
Ett nytt år är här. Härligt! Jag såg en grej på internet som jag provade bara för skojs skull. En sådan där bild med massa bokstäver där de första tre orden du ser kommer representera ditt 2018. Jag såg Ocean, Passion och Happiness. Alltså hav, passion och lycka. Det låter ju inte så dumt!
 
 
Lustigt att hav skulle dyka upp som första ord. Bara någon dag innan läste jag briljanta kvinnor diskutera filmen Titanic ur en feministisk synvinkel och jag fick en sådan stark känsla av att vilja se om den. Det är min absoluta favoritfilm genom alla tider och jag kan den nästan utantill. Jag har skämts lite för det, att den är min favoritfilm. Och därför inte sett den på flera år. Jag har trott att den enbart är en romantisk kärlekshistoria som utspelar sig under en av de värsta båtolyckorna i modern tid. Men den är så mycket mer än så! Inser jag nu. Klasskamp, miljöförstöring, kvinnans frigörelse. Jag och min bästa vän under gymnasietiden gjorde en film om miljöförstöring och klimatförändringar som projektarbete i trean och jämförde då jorden med Titanic. Ett skepp på väg mot sin undergång och ingen gör någonting åt det. Det ska bara fortsättas framåt. I somras läste jag boken Active Hope och där görs samma jämförelse. När jag nu också inser vilken fantastisk resa Rose gör, hur hon spottar i Cals ansikte som representerar societeten och förtryckarna, hur hon bejakar sin sexualitet, hur en man lyfter henne och får henne att tro på sig själv och leva livet fullt ut (hur ovanligt är inte det i filmer?), hur han till och med offrar sig för henne, då kan jag med stolthet säga att Titanic är den bästa filmen jag någonsin har sett.
 
 
Nu börjar 2018. Det är vårat år i år <3
 
#TimesUp
 

Vems kreationer är mest hållbara?

 
 
 
 
Har ni också tänkt på hur mycket människoskapade ting liknar saker skapade helt utan mänsklig inblandning? Som att vi undermedvetet vill återskapa det som har skapats på egen hand. Såg en dokumentär för ett tag sedan som tog upp en teori kring pyramider. Att de är människans försök att efterlikna berg. En teori jag tycker låter rimlig. Jag tänker ofta på det när jag ser höghus på håll, hur deras form och höjd liknar skogar. Vi skövlar bort skogen - men vill bygga upp den på vårat eget sätt igen. Vi skapar även bassänger där det inte finns sjöar. Som att vatten och växtlighet har en sådan stor betydelse för oss även visuellt att vi undermedvetet försöker efterlikna dem.
 
 
En vacker tanke, samtidigt som den är lite skrämmande. Vi har en så himla stor vilja att bevara och hjälpa, men ska ändå prompt göra det på vårat sätt. Vilket jag tror gör mer skada än nytta. Som att vi inte litar på någonting som inte är människoskapat. De vilda betande djuren höll ängar öppna i skogsområden som här uppe i norden. Nu när det inte finns så många vilda djur kvar tycker vi att våra domesticerade idisslare är oumbärliga - när det är de som har konkurrerat ut de vilda. Samma med honungsbin. De konkurrerar ut de vilda pollinerarna (som gör ett mycket bättre jobb) - ändå ligger fokus på att stötta bi-industrin därför att vi tror att det är lösningen på krisen vi har just nu kring pollinerare.
 
 
Jag tror inte att det är lösningen. Jag tror inte att människoskapade djur och andra ideer är oumbärliga. Jag tror på Moder Jord eller vad jag nu ska kalla det. Att när allt levande jobbar i symbios så fungerar det mesta. Och jag tror människan brottas mellan en vilja att hjälpa och att leka skapare. Jag älskar själv att skapa, känna att jag har gjort världen vackrare eller bättre. Det är svårt att hitta balansen som människa. Men att vara medveten är ju i alla fall ett steg i rätt riktning. Välja de alternativ som förstör minst. När en vill och orkar. Inte kan en alltid vara på topp, bara göra sitt bästa.
   
 

Månadens bok: Juli 2017

 
 
 
 
Miljösociologi av Rolf Lidskog & Göran Sundqvist (2011).
 
 
För ungefär två och ett halvt år sedan började jag läsa en grundkurs i miljövetenskap. Det här var den boken jag lärde mig mest av och jag har velat läsa den igen. Den är skriven av Rolf Lidskog som är filosofie doktor i sociologi och teologie doktor i etik samt Göran Sundqvist som är professor. Boken utgår från att miljöproblem är en fråga för samhällsvetare - inte naturvetare. I alla fall inte enbart. Eftersom miljöproblem är skapade av människans verksamheter borde rimligtvis lösningarna på problemen finnas i att vi ändrar samhällets struktur. Naturvetenskapen ställer diagnosen - vilka problem finns det och vad är det som orsakar dem? Och samhällsvetenskapen löser problemen genom att ändra på samhället. Eller så borde det vara i alla fall. För som Rolf och Göran tar upp finns det en syn även hos samhällsvetare att miljöfrågor tillhör naturvetenskapen.
 
 
Det som boken i princip inleds med är att vi borde sluta separera oss från naturen. Sluta ha den uppfattningen att samhälle och natur är varandras motsatser. Något jag själv är väldigt dålig på. Jag skriver och säger "natur" och menar då växter, svampar och djur. Ingen mänsklig aktivitet. Men sanningen är ju den att den "rena" naturen är människoskapad. Det finns ingen natur som inte påverkas av samhället och inget samhälle som inte påverkas av natur. Om vi såg oss själva som en del av allting annat på jorden, som en del av naturen, skulle vi nog ta bättre hand om den. Om oss.
 
 
Miljösociologi diskuterar vad politiker, vetenskapen och individen har för möjligheter att förändra. Förbättra. Det var när jag läste den här boken som jag på riktigt insåg hur starka vi som individer är. Att våra val gör skillnad. Vi "små" är många, många fler än de få som besitter mycket makt. De val vi gör påverkar.
 
 
Jag skulle rekommendera Miljösociologi till alla som är intresserade av miljöproblem. Hur de uppstår och vad vi kan göra för att lösa dem. Jag tycker också att det här är en bok för dig som är nyfiken på sociologi. Hur människor agerar i förhållande till samhället. När jag läste den första gången blev jag faktiskt väldigt förvånad och besviken över hur mycket vi påverkas av samhället vi lever i. Jag tyckte faktiskt det var väldigt konstigt att människor inte bara slutar med de aktiviteter som skapar miljöproblem och blev väldigt besviken när jag insåg hur styrda vi är av det sociala. Men också stärkt i vetskapen om att vi individer är starka - om vi bara bestämmer oss för att bidra till förändring.
 
 
Det här kommer bli den sista månadens bok. Men misströsta ej! Jag kommer istället börja med att presentera månadens böcker i slutet av varje månad. Känner att jag inte riktigt har tid till att skriva en djupare recension varje månad, utan tänkte istället tipsa om fler böcker som jag skriver lite kortare om. Jag provar så ett tag får jag se om det passar mig bättre. Vill fortfarande tipsa om de böcker som betyder mest för mig. 
 
 
 

Månadens bok: Juni 2017

 
 
 
 
Active Hope av Joanna Macy & Chris Johnstone (2012).
 
 
Åh, alltså denna bok! Fick den rekommenderad av en vän och det är jag så glad för. Den har ingjutit ett djupt lugn i mig. Jag är inte rädd längre. Jag har insett min egen, och andras, styrka. Vad vi kan åstadkomma tillsammans. Utan att låta insikten om vad vi har gjort och gör mot vår jord övermanna oss med rädsla eller sorg.
 
 
För det är just det Active Hope handlar om. Hur du kan fortsätta att göra den här världen till en bättre plats, fortsätta kämpa mot miljöförstöringar, utan att bli utmattad. Snarare vinna energi och kraft genom det.
 
 
Boken är skriven av Joanna Macy, filosofie doktor i buddhism, systemteori och ekologi, och Chris Johnstone som är läkare och har jobbat nästan tjugo år som beroendespeciallist inom UK National Health Service. På varsitt håll har de båda kommit fram till att det inte går att stressa fram ett resultat - oavsett vad det är en vill uppnå. Joanna har varit aktivist sedan 60-talet och framför allt jobbat inom motståndsrörelser mot kärnkraft, men med buddhismen som grund har hon hittat andra vägar att gå och lyckats hålla sig lugn och sansad genom motgångar. Hon har i många år jobbat med ett projekt som heter The Work That Reconnects där hon lär ut positiv aktivism. Chris jobbade som ung läkare under slutet av 1980-talet ibland så mycket som 112 timmar per vecka med som minst 90 minuters sammanhängande sömn per dygn. Efter att han utmattad krockade sin bil började han jobba för förändring inom systemet. Han jobbar i dag fortfarande som läkare men med mental hälsa och välbefinnande som grund. Tillsammans har de skrivit Active Hope som, om jag förstått det rätt, bygger mycket på Joannas projekt The Work That Reconnects.
 
 
Det är så mycket från den här boken som jag tar med mig. Men framför allt gillar jag budskapet om att vi alla är ett och att det är tillsammans vi kommer lösa, eller åtminstonde förbättra, de problem som har uppstått på grund av människans aktiviteter. Och om en utgår från den tanken, att vi alla är ett, då är det inte så konstigt att vi mår dåligt av sådant som kanske inte alls påverkar oss personligen. Men det går att hitta styrka i den känslan. Att du känner smärta och sorg för jorden och alla som blir påverkade av klimatförändringar och miljöförstörelse betyder att du inte har förlorat kontakten med Gaia, Moder jord, Gud, eller vad du nu väljer att kalla det. Det där som är större än individen. Känslan av att vi hör ihop allihop. Du vet väl att vi alla föddes samtidigt? När universum föddes, föddes du. Varenda atom. Ingenting försvinner, det är fysiskt omöjligt - det förvandlas till någonting annat. Allt som är du, allt som du är byggd av, har levt i andra innan dig. Och kommer leva vidare i någon eller någonting annat efter att du dött. Vi är, bokstavligt talat, alla en och samma. Tänk vad mycket vi kan åstadkomma tillsammans!
 
 
I Active Hope står det om den buddhistiska profetian om Shambalakrigarna. En profetia jag verkligen gillar och som finns inom många religioner, fast med olika namn. När männskligheten har förstört jorden så mycket att den inte klarar det mycket länge till - då kommer Shambalakrigarna att träda fram. De kommer att "döda" det som skadar jorden med hjälp av sina två "vapen": medkänsla och visdom. Jag skriver döda och vapen inom cituationstecken därför att det är viktigt att komma ihåg att fysisk våld sällan löser någonting. De orden används här som metaforer. Något Joanna och Chris använder sig mycket av i boken. De drar många paralleller till kända berättelser. Något jag gillar eftersom jag är så förtjust i sagor. Bland annat nämner de hur du i svåra stunder när allt känns hopplöst kan tänka dig själv som en huvudkaraktär i en film eller bok. Nästan alltid stöter hjälten på hinder i form av till exempel onda väsen. Tänker du att dina hinder på vägen mot det du vill uppnå är som Frodos orker eller Harry Potters dödsätare så kan det kännas lättare. Hur gjorde Harry och Frodo för att övervinna sina hinder? Bland annat genom vänskap och gemenskap med andra. Det finns fler som du och Active Hope tar upp vikten av att omge sig själv med personer som stöttar och till och med har samma mål i sikte som du.
 
 
Det dras också en parallell till Titanic, som ju i och för sig är en sann händelse. Hur de flesta av oss i västvärlden är som befälhavarna ombord på fartyget. Vi ska bara framåt. Leva så som vi vill leva utan att tänka på konsekvenserna. Och de som försöker säga till oss att det finns isberg, massa isberg, runt omkring skeppet som vi måste akta oss för och ta på allvar, de tystas ned och kallas för party-poopers. Glädjedödare. Pessimister. Tillslut kan alla se isbergen. Men då är det för sent. Vi hinner inte gira. 
Jag tänker att de som försöker varna, de som pratar om isberg vi måste akta oss för, de är Shambalakrigarna som är här för att rädda jorden och allt som lever på den. De som har kallats för hippies (på ett nedvärderande sätt) och knäppskallar och foliehattar. De som har kämpat sedan 60-talet och kanske ännu längre. Det är de som gör att andra har fått upp ögonen för isbergen som vi åker mot. Det är de som rekryterar fler Shambalakrigare. För visst har vi det alla i oss - medkänsla och visdom. Det gäller bara att väcka det. Väcka sin inre Shambalakrigare.
 
 
Så omge dig själv med Shambalakrigare, de som ser isbergen. Tillsammans kan vi rekrytera fler som krigar med medkänsla och visdom - istället för pengar och makt.
 
 
Active Hope är verkligen en bok för dig om du är intresserad av miljöfrågor, andlighet och personlig utveckling. De tre i kombination tror jag kan åstadkomma underverk!
 
 

You may say I'm a dreamer

 
 
 
 
Har länge undrat varför begreppet hippie används nedvärderande av de flesta i vårat samhälle. Varför det ses som negativt att bry sig om naturen. Att vilja leva ett mer stillsamt liv. Ett liv fyllt av kärlek och medkänsla. Peace, love and understanding. Eller vad det nu är för attribut och livsstil som människor förknippar med ordet hippie.
 
 
 
 
 
 
En av de filmer som har berört mig den senaste tiden är Taking Woodstock. Den handlar om just hippies och framför allt Woodstock-festivalen 1969. Den scenen som berörde mig mest är den när de intervjuar en sådan där "vanlig" typ. En hårt arbetande småstads-man. Han säger in i kameran att han har två söner. Den ene slåss i Vietnam och den andre är på Woodstock-festivalen. Han berättar hur han önskade att hans son i Vietnam också rullade runt i leran på Woodstock. Långt ifrån krig.
 
 
Tänk om alla vore hippies. Skulle det ens finnas krig då? Det tror inte jag. Om alla fokuserade på kärlek och gemenskap - till människor, djur och natur - inte skulle vi vilja döda varandra då.
 
 
 
 
 
 
En annan intervju som berörde mig är en intervju med artisten Stefan Sundström. I programmet Zero Impact som går att se på urplay.se får fyra familjer i Sverige prova på att koldioxidbanta i en månad. Äta veganskt, cykla istället för bil, sluta handla nytillverkat osv. En av familjerna hälsar också på hemma hos Stefan och hans hem med miljötänk. Då säger han något i stil med att nu skrattar folk inte längre. Nu ses det inte längre som lika negativt att tänka på miljön. Att ha solpaneler och elbil. Att äta veganskt och ekologiskt. Det har en status. Godhet, snällhet och medkänsla börjar få status. Det är inget som kan förlöjligas eller skrattas åt längre.
 
 
Jag tänker på när var sjutton, arton och tvättade mina kläder med såpnötter och använde tygbindor. Hur det förlöjligades. Och det är bara 10 år sedan. Tänk de som har brytt sig om miljön sen gröna vågen. Hur mycket skit har inte de fått ta genom åren? Men nu är ändå folk med på tåget. Om inte i praktiken så i teorin. De skrattar inte längre.
 
 
 
 
 
 
Tänk om alla vore hippies - vilken vacker värld vi skulle leva i.
 
 

Färgglatt

 
 
 
Nu börjar maten bli så där färgglad igen. Tycker ni inte det? Jag tycker det syns så stor skillnad på sommarens och höstens råvaror jämfört med vinterns och vårens. Kanske är det ljuset som gör att färgerna framträder bättre, eller kanske beror det på att grönsakerna är färskare? De har inte behövt resa så långt eller varit ur jorden så länge innan de landar på bordet.
 
 
Den här gröna ärtsoppan är en av mina favoritsoppor. Så söt och god. Och grön! En av mina favoritfärger. Den görs av lök, kokosmjölk, buljong och en påse frysta gröna ärtor. Lite chili är också gott att ha i. Min favorittopping på soppor och grytor, både smak- och utseendemässigt, är fryst persilja och hackad salladslök. Groddar är också gott till.
 
 
 
 
De här sötpotatisbiffarna är helt gudomligt goda! De är gjorda av riven sötpotatis, mosade vita bönor, ingefära, lime, majsstärkelse och bakpulver. Jag brukar äta dem med vit quinoa och ibland couscous (finns glutenfri gjord på majs att köpa). Enligt det receptet jag brukar gå efter ska det också vara en sötsyrlig tomatsallad till. Tycker den passar väldigt bra ihop med biffarna. Den görs på körsbärstomater, citronsaft, ketchup, dill och skivad valfri lök.
 
 
 
 
Linssoppa är en klassiker. Går att variera i det oändliga. Har du röda linser och krossade tomater hemma har du en bra bas. Morötter är goda att riva eller skiva ner. Buljong och gurkmeja är goda att krydda med.
 
 
På tal om färska råvaror. Ni som bor i Värmland kan köpa grönsakskassar från Krav-certifierade gården Torfolks gård. Här är en länk till deras hemsida. Eftersom deras kassar baseras på säsongen är det alltid olika saker i dem. Spännande tycker jag! 
 
 
 
 
Förra sommaren var jag väldigt förtjust i så kallade buddah bowls. Den här var min favorit. Ugnsbakad sötpotatis, rödbetor, svart quinoa, avokado, paprika, kikärtor rostade i stekpanna med spiskummin och en tahini-dressing gjord på tahini, citronsaft och kanel. Allt på en bädd av grönkål.
 
 
 
 
Bovetecrepes åt jag för första gången under veckan. Jag utgick från ett recept gjort av Jenny Mustard, från hennes kokbok New Vegan. Crepesen är väldigt enkla att göra, ingredienserna är bovetemjöl, vatten och salt. Väldigt goda att äta som pannkakor också! Jag fyllde crepesen med ruccolapesto, soltorkade tomater, riven morot och spenat. Ruccolapeston är gjord av tofu, ruccola, vitlök, citronsaft och näringsjäst. Jag stekte också sparris och åt till.
 
 
 
 
 
Burgare är så himla gott! Och lätta att variera. Bönor är en bra bas. Guaccemole, ketchup och skivad gurka och tomat är goda toppingar. Pommes frites gör du lätt själv i ugnen, eller så köper du färdiga! Lika gott.
 
 
Måste avsluta med en positiv nyhet. Har ni hört talas om EAT som arrangeras av Gunhild Stordalen varje år? Några föreläsningar från förra årets EAT finns fortfarande att se på urplay.se. I ett av klippen (kommer tyvärr inte ihåg vilket, men jag tror att det var det här) är det en jordbruksforskare som pratar om hur prognosen ser ut för näringsinnehållet i våra grödor. Tydligen har det vänt nu och många producenter satsar på att grödorna ska innehålla mycket mineraler och spårämnen, istället för att som förut få ut så mycket skörd som möjligt för så lite kostnad som möjligt. Enligt den jordbruksforskaren så kommer jorden vara så frisk att vi kan sluta berika barnmat år 2030 om trenden fortsätter åt samma håll. Är inte det fantastiskt? Det är faktiskt bara 13 år till år 2030. Tänk vad vi kan åstadkomma om vi bara bestämmer oss! Och det är vi konsumenter som bestämmer hur världen ser ut genom det vi köper. Heja oss!
 
 
 

Trädgårdstider och Sista skörden

 
 
 
 
 
I fredags var jag ute på balkongen och omskolade våra små broccoliplantor. I år ska vi "bara" ha krukor med broccoli och potatis på balkongen. Och så ska vi köpa en örtlåda med massa olika örter. Kanske sår jag lite sallad också i balkonglådor. De ger så mycket skörd! Bara att plocka in och vänta ett tag så har det växt upp nytt.
 
 
 
 
Ja! Det har varit bikinivärme på balkongen de senaste dagarna. Runt 30 grader när solen ligger på. Bikinivärme är nog min favoritvärme. När en har tillgång till skugga och vatten, förstås.
 
 
Ni har väl inte missat att en ny säsong av Trädgårdstider har börjat? Ett av mina favoritprogram. I år är de i sin trädgård i skåne som de brukar, men också i England för inspiration.
 
 
Jag vill också tipsa om dokumentären Sista skörden och dess superviktiga innehåll. Visste ni att trots att vi äter nästan dubbelt så mycket i dag som vi gjorde på 1970-talet så får vi inte i oss alls lika mycket mineraler och spårämnen som då. Vår jord är utarmad på mineraler och det är självklart inte hållbart. Dör jorden så dör vi. Allt som växer får sin näring från jorden. Och alla djur får sin näring från växter. Eller från andra djur som har fått sin näring från växter. Kroniska sjukdomar blir allt vanligare och kryper längre och längre ner i åldrarna, jag vill gärna att det slutar. För att ge våra kroppar en optimal chans att fungerar så länge som möjligt måste vi få i oss nog med mineraler och spårämnen.
 
 
Vi måste sluta att förstöra mullen. Nu. Hur gör vi det?
 
 
1. Genom att dra ner på jordbrukandet så mycket som möjligt. Störst förändring blir det om vi slutar äta djur, eftersom det mesta som odlas på jorden går till att föda upp dem. Äter vi det vi odlar direkt istället för att sila det genom djuren behövs det inte odlas lika mycket.
Sen måste vi börja satsa på flerårsväxter. Så som träd och buskar. Som det ser ut i dag river vi upp jorden varje vår och planterar något som tas upp på hösten. Vi river konstant i jorden och inte bara förstör dess struktur, utan mullen som vi för upp till ytan släpper också ifrån sig massa koldioxid. Innan människan började odla för cirka 12 000 - 10 000 år sedan (en yttepytte bråkdels millisekund i hela jordens historia) revs mullen upp till ytan endast vid jordskalv. Alla tunga maskiner som används gör också jorden så kompakt att vatten inte kan passera, vilket bland annat leder till översvämningar.
 
2. Vi måste också sluta använda konstgödsel. Det håller plantorna vid liv, men tillför långt ifrån alla mineraler till jorden igen. Resultatet blir en död, blek jord och en näringsfattig, smaklös planta. Det vi tar måste vi ge tillbaka. Allt vi äter kommer ut igen, och det som kommer ut måste vi ge tillbaka till naturen.
 
3. En annan sak vi måste sluta använda är bekämpningsmedel. De dödar allt som inte är plantan. Svampar, insekter, ogräs. Svampar behövs i jorden. Plantor kan bara binda kol via fotosyntes, resten av näringen får den via svamparna som kan ta upp mineraler från jorden. Och svamparna får i sin tur kol från växterna. Insekter behövs också. Och maskar och allt annat som lever och trivs i en frisk jord.
Det blir spill. Vissa insekter och svampar förstör plantorna, men det är något en får räkna med. Ska det tjänas så mycket pengar som möjligt får det inte finnas det minsta spill, och det är därför alla dessa medel finns.
 
 
 
 
Vi har fått slänga så himla många krukväxter, de fick någon lus på sig. Det är sådant som kan hända när en ger icke-syntetisk näring. Men jorden är i alla fall levande <3
 
 
 
För att förbättra ditt upptag av mineraler kan du bioprocessa dina råvaror. Det gör du genom att lägga baljväxter, spannmål och andra fröer i blöt över natten. Helst med något surt, till exempel citron eller vinäger, som påskyndar processen. Fröer är helt fullpackade med näring. Näring som ska få den nya plantan att växa. Men näringen är bundet till fröet, så när vi äter det får vi inte i oss så mycket av mineralerna. När fröet hamnar i vatten och får stå ljummet så tror det att det är dags att börja gro. Ämnet fytas aktiveras och det löser upp fytinsyran. Fytinsyran är det som binder mineralerna till fröet. Fytas dör vid för hög värme, så blötläggningen måste ske innan tillagning.
 
 
När det kommer till spannmålen så är det bäst att äta de sorter som är minst förädlade. Till exempel dinkel, korn, havre och råg. Sämst att äta är vete eftersom det i dag har förädlats till att bli så bra som möjligt att baka med. På så sätt har gluteninnehållet ökat och näringsinnehållet minskat. Det är heller inte bra att äta raffinerade spannmål, så som mjöler och polerat ris. Så "helt" (icke-raffinerat) som möjligt är alltid bäst.
 
 
Det är säkrast att försöka få i sig så mycket mineraler och andra näringsämnen som möjligt från maten. Tillskott kan ge oönskade effekter. Järntillskott, till exempel, tas bara upp till 2%. Resten hamnar i tjocktarmen där det kan göra skada. Men om du bioprocessar din mat kan du tredubbla ditt järnintag.
 
 
Här (klick) kan ni läsa en artikel där Kerstin Fredlund, läkare och doktor i livsmedelskunskap, berättar om det här.
 
 
 
 
 
 
 
Våran svarta vinbärsbuske har börjat att slå ut. Jag drömmer om en trädgård full med bärbuskar och fruktträd. Jag skulle gärna vilja bo i ett naturhus också. Det innebär att du bygger ett växthus kring ditt bostadshus. På så vis får du medelhavsklimat inuti växthuset och kan ha massa frukträd och andra växter som annars inte skulle trivas här uppe. Sök på greenhouse living eller naturhus om du är intresserad.
 
 
Vi lever ju tyvärr inte i en perfekt värld. Jorden innehåller inte all den näring som den gjorde för bara ett halvsekel sedan och för att få i oss så mycket mineraler och spårämnen som möjligt kan vi inte leva enbart på frukt. Även fast jag tror att det är det som våra matsmältningsorgan fortfarande är mest anpassade för. Vi måste lägga till sådant som rotfrukter, grönsaker, baljväxter och spannmål för att få i oss tillräckligt med mineraler. Det är inte hållbart att bruka jorden, men i nuläget tror jag att det är svårt att leva enbart på frukt i det långa loppet. I en framtid där jorden har återhämtat sig är det säkert möjligt att enbart äta frukter, bär och nötter, som vi har gjort majoriteten av vår utveckling. Sådant som plockas från fleråriga växter. Tänk er hur länge ett träd står kvar på samma ställe om det tillåts. I decennier. Vi skulle bespara jorden sååå mycket slitage. Till dess får vi äta så mycket frukt som möjligt och komplementera med grönsaker, rotfrukter, baljväxter och spannmål.
 
 
Och jag har skrivit det förut och kommer skriva det så många gånger som det krävs: Du minskar din påverkan på jorden, klimatet och alla andra djur mest genom att äta veganskt.
 
 
 

Svavel och juice

 
Jag har börjat styrketräna (gasp!) och har upplevt problem med domningar i mina armar när jag tar i. Har länge velat testa MSM-pulver så varför inte börja nu? Svavel ska nämligen hjälpa musklerna att syresätta sig bättre, vilket ju är bra vid fysisk aktivitet. Domningar kan nämligen bero på det, att musklerna inte får tillräckligt med syre. Andra tecken på för låg syreupptagning i musklerna är kramper och det vanligaste: mjölksyra.
 
 
Vår jord är väldigt dränerad på olika mineraler och vitaminer tack vare det ohållbara jordbruket. Jämför du närings- och mineralinnehållet i grönsaker och frukter i dag med de som växte för bara 60 år sedan är skillnaden stor. I vissa fall kan mineraler eller vitaminer ha försvunnit med så mycket som upp till 80%. Det är mycket svårare att få i sig allt som kroppen mår bra av i dag än det var i mitten av 1900-talet. Så det gäller att läsa på och prova sig fram. Och att köpa ekologiskt! Det går egentligen emot mina principer som vegan eftersom de inom ekologisk odling använder avföring från djur. Men konstgödsling utarmar jorden på mineraler och andra ämnen, vilket varken är bra för människan eller andra djur. Bland annat b-12-brist blir mer och mer vanligt bland vilda djur. Så tills människan börjar ta tillvara på sin egen skit och odlar med det istället för att spola ut det i haven och sjöar - blir en del av kretsloppet helt enkelt - så köper jag ekologiskt.
 
 
Svavel är tydligen en av de mineraler som jorden i dag är mest fattig på, helt enkelt därför att konstgödsel inte innehåller något svavel. Men du kan enkelt få i dig svavel med hjälp av kosttillskott. Svavel som kosttillskott brukar kallas för MSM (Metyl Sylfonyl Metan) och finns både som tabletter och pulver. Och nu har jag alltså börjat med MSM-pulver. För att se om det gör någon skillnad. Det rekommenderas att en börjar smått med ungefär ett kryddmått om dagen för att sakta öka och till slut landa på ungefär en tesked om dagen. Själv är jag nu på tre kryddmått, alltså ungefär 3/4 tesked. Kan inte säga att jag märker någon stor skillnad, men jag ska absolut ge det ett tag!
 
 
 
 
 
 
Svavel kan smaka lite beskt, men en vänjer sig. Ibland dricker jag juice som frukost, en liter ungefär, och i den kan jag inte känna av svavelsmaken alls. Tycker också om att ha i lite andra pulver i min juice. Favoriterna är spirulina (en torkad alg rik på protein och jod) och lingonpulver som helt enkelt är torkade lingon. Här på bilden ser ni det gröna spirulinapulvret längst ner. Det röda är lingonpulvret och det vita MSM. Svavel är för övrigt vattenlösligt, precis som c-vitamin, och är därför bra att tillföra kontinuerligt snarare än då och och då i högre doser. Eftersom kroppen har ett "svaveltak" och kissar ut överflödet.
 
 
 
MSM-experimentet fortsätter och jag kommer hålla er uppdaterade!
 
 
  

Så som det ska vara

 
 
 
 
"Så som det ska vara" och "så har vi alltid gjort" kan vara bland de värsta uttrycken jag vet. I alla fall när de ska försvara ideologier och handlingar som skadar andra och förstör. Men när jag tittar ut genom fönstret och tittar på termometern nu drar jag faktiskt en lättnadens suck: "Ah, nu är det precis så som det ska vara." Snö, sol och minusgrader.
 
 
Jag föredrar sommaren. Inte behöva tänka på att ta på sig mössa, tröja och skor. Bara vara. Värmen och ljuset gör livet så mycket enklare på något vis. Men jag vill inte att jordens temperatur ska fortsätta stiga bara för att jag inte gillar kyla och snö. Det vore ju väldigt dumt av mig tycker jag. För så skulle det inte vara om moder jord mådde bra. Det ska vara snö och minusgrader här uppe på vintern. Inte om några tusen år då klimatet helt på egen hand har höjt jordens temperatur, men just år 2017 skulle det egentligen vara kallare än det är nu.
 
 
Men i dag värmer solen i ansiktet och isen är tjock. Så tjock att det går att gå på den och åka skridskor och skidor och spark. Så som det ska vara i februari 2017.
 
 
 
 

Påtardag

 
 
 
 
I dag har jag varit på balkongen nästan hela dagen och planterat om blommor och plantor. Tänk att allt som behövs för att skapa mat är jord, vatten och ett frö.
 
 
 
 
 
 
Har du de tre sakerna kan du skapa liv. Är inte det fantastiskt? Ur ett litet, litet frö kan det växa en planta som förser dig med mat hela sommaren.
 
 
 
 
 

Daggkåpa

 
 
 
Te gjort på daggkåpa ska tydligen vara bra mot PMS och andra hormonella besvär. Mina PMS-besvär är uppsvälld mage, ömma bröst och trötthet/förkylningskänsla. Jag började dricka daggkåpe-te ungefär tre dagar innan jag fick mens och har fortsatt nu under lingonveckan.
 
 
 
 
 
Min uppsvällda mage försvann nästan direkt och har hållt sig mjuk och skön hittills. Mina andra besvär har dock inte försvunnit, men jag har bara druckit det i en vecka ungefär. Behöver nog ge det lite mer tid.
 
 
 
 
 
 
Gott är det i alla fall - smakar nyponsoppa!
 
Daggkåpe-te ska tydligen också hjälpa mot inkontinensbesvär och hjälpa till att läka underlivet efter en förlossning. 
 
 

Avokadouppdatering

 
 
 
 
Minns ni avokadokärnan jag planterade i våras? Så här ser den ut nu! Stor och stotlig :) Har växt om citronplantorna till och med. Vi har den stående i ett soligt fönster under en uv-lampa. Den och citronplantorna behöver minst 12 timmars solljus per dag och det är ju lite svårt att få på naturlig väg när man bor i norden. Tur att det finns andra lösningar!
 

Granskottsmoothie

 
 
 
En bra start på dagen: granskottsmoothie!
Så syrliga och fulla av liv. Men är man gravid eller har njurproblem ska man tydligen inte äta dem. Kan vara bra att veta.
 
Jag blandade ungefär en Jennifer-näve (Har ni inte pyttesmå händer som jag skulle jag rekommendera en halv näve. Jag är osäker på hur mycket granskott man bör äta per dag) granskott med två ganska stora, röda äpplen och en tesked spirulina för en grönare färg. Till vätska använde jag mandelmjölk blandat med vatten. Blev riktigt smarrigt men en halv pressad citron skulle nog passa bra att ha i också!
 
Den här smoothien är inspirerad av evelinasekologiska's granskottsjuice. Kolla in den HÄR :)
 
 
 

Det spirar

 
 
 
Det spirar bland våra små växter. På de tre övre bilderna ser ni hur tomat-, citron- och sockerärtsplantorna såg ut för tre veckor sedan ungefär och på de två nedre hur tomaterna och sockerärtorna såg ut förra veckan. Nu är de dubbelt så stora. Känns helt otroligt att snart kommer växterna trivas utomhus, natt som dag, och man själv kan leva i kjol och sandaler. Så känns det varje år, jag vågar inte riktigt tro på sommaren. Men den kommer ju ändå, trots mina tvivel, och tur är det!
 
 
 
 
Provade att sätta tre avokadokärnor i år också. Riktigt spännande! Hittade flera olika tillvägagångssätt, men jag fastnade för tandpetar-metoden. Man sticker helt enkelt in tre tandpetare i avokadokärnan (viktigt att komma ihåg vad som är upp och ner på den) så att den kan luta sig på kanterna av ett glas. Sen fyller man glaset med vatten så att det täcker nederdelen av kärnan och ser till att hålla vattennivån så ungefär. Jag satte tre kärnor, som sagt, men det är bara en som har fått rot. Men jag ger inte upp än! Det kan ta upp till två månader innan man ser något. Egentligen ska man låta roten bli riktigt lång och vänta tills växten har kommit upp ordentligt på ovansidan innan man planterar kärnan enligt den här metoden, men min kärna hade spruckit så mycket så jag tror inte den skulle klara att hålla sig uppe länge till. Så jag valde att plantera den i jord enligt en annan metod jag läste om. Får se om det blir någon växt eller inte, spännande är det i alla fall :)
 
 

Halstabletter

 
 
Ännu äro fökylningstiden ej förbi! Jag fick tips om ett recept på hemmagjorda halstabletter. Tänkte göra dem i dag men när jag skulle gå och lägga mig i går gjorde det så ont att svälja så jag ställde mig och tillverkade dem då.
 
HÄR kan ni se receptet och en video på hur man ska gå tillväga, men eftersom jag ändrade ganska mycket på receptet skriver jag upp här nedan hur jag gjorde.
 
Halstabletter ca 20 st:
2 1/2 dl kokossocker
1 dl vatten
 
2 msk citronsaft
1 tsk mald nejlika
2 tsk finhackad färsk ingefära
 
florsocker
 
Häll socker och vatten i en gryta. Koka upp och låt det sen småputtra i ca 15-20 minuter tills det börjar bli kola-aktigt. Låt svalna en liten stund. Ha sen i citronsaft, nejlika och ingefära. Rör om och klicka sen ut små "tabletter" med en sked på ett bakplåtspapper. Ni ser i videon hur man gör. Låt dem svalna i ca 20 minuter. Pudra sen florsocker över och rulla dem runt i sockret.
 
Till skillnad från originalreceptet så hade jag inte i citron, nejlika och ingefära förrän efter kolan hade kokat klart och svalnat något för att ha död på så lite nyttigheter som möjligt i ingredienserna. Jag skippade också honungen helt eftersom jag upplever sådan positiv känsla i min kropp av att äta veganskt. Och jag har insett den senaste tiden att honung är bara socker. Visst har det vissa positiva egenskaper, men jag tycker de mindre bra egenskaperna väger betydligt tyngre.
 
Jag tänkte också försöka undvika så mycket raffinerat socker som möjligt och rullade därför halstabletterna i kokosmjöl, men det rekommenderar jag inte. Det blev bara en torr klump i munnen av mjölet xD Så kör på florsocker istället. Behövs någonting "mjöligt" för att de inte ska klibba ihop.
 
De lindrar halsontet väldigt bra men det håller bara i sig ungefär 10 minuter, sen får man ta en ny. Men det gör inte mig någonting, de var supergoda! Smakar kola :)
 
 
 
 

Läppbalsam - apelsin och choklad

 
 
Minns ni att jag beställde kakaosmör den här gången när jag beställde från Grön gåva? Jag tänkte att jag skulle knåpa ihop ett hemmagjort läppbalsam efter ett recept jag såg hos evelinasekologiska.se. Balsamet innehåller kakaosmör, bivax, mandelolja och eterisk olja apelsin. Ni kan läsa det HÄR.
 
Jag tog en tom liten burk och limmade på en liten hemmagjord lapp på locket. Sen gjorde jag ett beskrivande häfte där jag skrev lite om produkten och knöt fast det med ett rött band. Jag klipper alltid av de små sidenbanden som sitter i klänningar och tröjor, de som man ska hänga fast plagget i galgen med, och använder till sånt här eller som hårband.
 
Jag gav bort läppbalsamet i present, men jag gjorde en burk till mig själv också och jag är supernöjd. Jag som älskar romerska bågar kan inte hålla fingrarna borta från denna apelsinchokladdoftande godsak. 
 
Det är så himla kul att göra sådana här saker. Jag älskar att pyssla! :)
 
 

Nytt från Grön gåva

 
 
Nu har jag beställt en ny omgång med ekologiska varor från online-butiken Grön gåva. Gillar verkligen den butiken! Nej, jag är inte sponsrad. Så många läsare har jag inte :P Men jag tipsar mer än gärna om affärer/produkter/bloggar, med mera, som jag tycker är bra! Tycker de har ett sådant bra utbud, man behöver inte kolla upp så mycket om sakerna är bra eller inte ur miljösynpunkt. Och så skriver de så gulliga meddelanden på kvittot man får med i paketet :) Förra gången jag beställde någonting var i mars. Då beställde jag också från Grön gåva. Jag sa då att jag skulle komma med recensioner av det jag beställt.
 
- KastrullborsteDen har hårdare borst än en diskborste och lämpar sig främst för grövre disk, så som kastruller. Den tar bort inbränt och smuts väldigt bra måste jag säga. Det enda negativa jag kan säga om den är att skaftet är så kort så man måste blöta ner händerna. Men det är ju inte hela världen! Det måste man med en kökssvamp också :P Skaftet är så kort av en anledning, man ska få ett bättre och starkare grepp.
 
- Disktrasor i linDe här används flitigt ska jag säga! De suger upp vatten väldigt bra (dock var de bättre i början) och de håller fortfarande.
 
- Kökstvål från KlockargårdenSom ni kan se på bilden så beställde jag en sån igen! Den innehåller kaffesump som peelar bort löklukt med mera från händerna. Men man blir inte torr tack vare sheasmör och oljor i tvålen, ett stort plus! Den räckte ganska exakt ett halvår. Jag beställde också en ny babytvål, också den från Klockargården. Den är jättemild, så mild att man till och med kan tvätta håret med den. Min förra har räckt i ungefär ett år, men då är det bara jag som har använt den och fästmannen använder den som raklödder när han rakar sig.
 
- HälsingesåpaDen beställde jag absoluuuut igen! Bättre städprodukt har jag aldrig haft! De visste hur man gjorde saker förr :) Jag har sagt det många gånger förr och jag säger det igen: Allt man behöver är såpa! Riktig såpa. En fet sådan som de gjorde förr, utan färg- och doftämnen. Det är ungefär hälften kvar av den flaskan jag beställde i våras. Den är väldigt dryg alltså med andra ord. Men jag tänkte göra mitt egna handdiskmedel i en flaska, samt eget tvättmedel och då behöver jag mer.
 
- Tvättmedel gjort på tvättnötter från KlockargårdenDen här tycker jag inte fungerade alls för "vanlig" tvätt. Jag tycker inte att det gör rent ordentligt. Det tyckte jag inte att tvättnötter gjorde heller när jag använde det under gymnasiet. Men en del tycker att tvättnötter fungerar jättebra, så det är väl kanske jag som är kräsen. Eller så gör jag på fel sätt. Men jag tycker det här tvättmedlet är jättebra för fin-/ och handtvätt! Det är väldigt skonsamt och bevarar färgerna. Hade den varit slut hade jag köpt en till för att ha till handtvätt, men jag har mycket kvar eftersom jag inte använder den så ofta.
 

Jag beställde också kokossocker, kakaosmör och ekologiskt bakpulver den här gången.
Kokossocker har jag inte testat än men jag tror det bara är att byta ut det mot "vanligt" socker i recept. Kokossocker ger sötma men har ett väldigt lågt GI och är därför nyttigare. Ska tydligen smaka lite kolaaktigt.
Kakosmör kan man använda i mat och bakverk men också till hemmagjorda salvor. Det doftar gudomligt!
Det ekologiska bakpulvret från Urtekram används som vanligt bakpulver. Det innehåller vindruvssaftkoncentrat, majsstärkelse och bikarbonat.
 
Jag beställde bara 280 gram kokossocker, inte mycket, men jag tänkte att det skulle räcka till pepparkakor och lussekatter. Spännande att se hur det smakar!
 

Tips för en miljövänligare vardag del 2: Hygien & skönhet

Nu kommer andra delen i min lilla serie: "Tips för en miljövänligare vardag"!
 
Ska verkligen försöka sätta fart med de här inläggen. Inte för att jag skriver några banbrytande ideér som ni inte lika gärna skulle kunna komma på själva (det jag skriver om gör säkert de flesta utav er redan), men det kan vara bra att ha en lista med saker som man kan göra för miljön, så man liksom lätt kan "bocka av" och gå vidare till nästa grej. Och det är alltid kul med tips på hur man kan göra sin vardag mer miljövänlig! Eller, det tycker jag i alla fall :)
 
Första delen, "Mat", kan ni läsa HÄR.
 
Nu har alltså turen kommit till hygien och skönhet. Vet inte vad jag menar med "skönhet", vem bestämmer vad som är vackert liksom? Men vad jag menar är väl smink och hårfärg och sådant som liksom inte behövs egentligen men som kan vara kul att pyssla med ändå! Och i brist på ett bättre ord kallar jag det för "skönhet" :)
 
 
- Sluta använda konventionella shampon och balsam.
Så kallade "vanliga" shampon innehåller starka tensider (också kallade sulfater) som visserligen tar bort smuts bra, men som inte är bra för varken djur eller natur. Konventionella shampon innehåller också massa andra gosiga ämnen som är mindre bra för oss och jorden. Så som syntetiska dofter och färgämnen. De tar också bort hårbottens naturliga fett; sebum. Vilket gör håret och hårbotten väldigt torr.
Köp ekologiska shampon eller ännu bättre, avvänj ditt hår från tensider och tvätta bara med naturliga saker, så som äggvita och bikarbonat, eller bara vatten. HÄR kan ni läsa om hur man avvänjer håret och återställer hårbottens sebumproduktion.
 
- Tvätta inte håret så ofta.
Försök att inte bara avvänja håret från starka tensider, utan också vid hur ofta du tvättar det. Själv är jag på var sjätte dag och mitt mål är en gång i veckan. Ju mer sällan du tvättar håret, desto mindre kemikalier spolar du ner i avloppet och ut i naturen. Plus att ditt hår och din hud kommer att tacka dig! Vatten är uttrokande det med.
 
 
- Skippa deodoranten.
Gör din egen istället! Det är busenkelt. HÄR har ni "mitt" recept, men det är bara att söka på hemmagjord deodorant så hittar ni massa olika recept att prova!
Deodoranter kan innehålla aluminium som forskare börjar tro kan ha ett samband med bröstcancer. Många deodoranter är också antiperspiranta, det vill säga de hindrar en från att svettas överhuvudtaget, vilket inte är bra för kroppen. Vi behöver svettas. Dels för att reglera vår temperatur men också för att rensa ur alla slaggprodukter från kroppen. Därför är det bra att inte använda antiperspirant utan en deodorant som tar bort lukten men ändå låter kroppen få svettas.
Det finns ekologiska deodoranter att köpa på nätet, bland annat de här från Urtekram som är baserade på en kristall som hindrar bakterieuppkomsten i armhålan (det är det som orsakar lukt). 
 
- Använd bara fasta tvålar.
Flytande tvålar och duschkrämer innehåller alltid konserveringsmedel, även de ekologiska. Alla "vattniga" produkter innehåller konserveringsmedel eftersom man inte kan stänga in vatten utan att bakterier bildas. Därför tycker jag man ska köpa fasta tvålar, för att på så vis slippa spola ut onödiga kemikalier i avloppet. Köper man en ekologisk fast tvål är den dessutom gjord på förnybara oljor istället för mineralolja och eteriska oljor istället för syntetiska doftämnen. HÄR har ni de tvålar som finns att beställa från grongava.se (det är där jag beställer det mesta). De från Klockargården brukar jag använda. Jag brukar använda babytvålen i duschen och kökstvålen i... köket :P
 
- Smörj inte in kroppen med konventionella hudkrämer.
Huden är vårat största organ och ni har säkert hört uttrycket att man inte ska smörja in sig med någonting som man inte kan äta, och det tycker jag att man kan ha som en bra riktlinje! Kroppen absorberar inte allt vi smörjer på huden, bara det som har tillräckligt små molekyler, men det är ändå mycket som tas upp av våran kropp.
Har man en väldigt torr hud beror det oftast på att man tvättar den för mycket. Man behöver inte tvätta hela kroppen med tvål, man svettas ju inte på smalbenet till exempel. Man behöver inte smörja in sig med krämer, innehållandes konserverings-, emulgerings-, färg- och doftämnen, heller. Det räcker med att smörja in hela kroppen, eller bara de områden där man brukar bli torr, med valfri vegetabilisk olja innan man hoppar in i duschen. Huden behöver fukt för att kunna binda fett, så oljan glider in hur lätt som helst i huden i duschen och man känner verkligen hur återfuktad man blir. Oljan fungerar också som ett skydd för huden inför duschen, vatten torkar också ut. Använd valfri olja, själv brukar jag använda olivolja när jag känner mig riktigt torr och annars kör jag på solrosolja. Det är viktigt att oljan inte har för stora molekyler, så att den ska kunna ta sig in på djupet. En bra regel man kan gå efter, som dock inte stämmer till hundra procent, är att flytande oljor har små molekyler och fasta fetter har stora molekyler. Kokosolja, t.ex, är en nyttig olja, men lägger sig mestadels utanpå eftersom den har för stora molekyler för att ta sig in. Duscha som vanligt och tvätta inte bort oljan. Möjligen massera in den lite. När du kommer ut ur duschen torkar du kroppen med en handduk och överflödet av oljan kommer snart åka in i huden.
 
För torrare partier, så som spruckna händer, hälar och läppar, är det istället bra med oljor och fetter med stora molekyler. De lägger sig i sprickan och hjälper till att skynda på läkningen. Till det tycker jag sheasmör är idealiskt! Om man vill kan man göra sin egna salva på bivax och rapsolja.
 
Bloggen evelinasekologiska.se är en blogg jag verkligen kan rekommendera! Evelina lägger ut allt ifrån matrecept till tips på hur man gör egen "plast"folie och också massa hudvårdsrecept; salvor och läppcerat med mera. HÄR har ni till exempel ett recept på egen läppbalsam med färg. Kan också användas som rouge!   
 
 
- Färga och tona håret med naturliga ämnen.
Det är väl ingen större överraskning att konventionell hårfärg och hårtoning innehåller syntetiska kemikalier. Det känner man på lukten. Det är inte bra för varken oss eller naturen, därför tycker inte jag att det är någon bra idé att färga håret, men det går att göra på naturliga sätt!
Det finns olika sätt att färga håret naturligt på. Henna är en buske där de torkade bladen har använts i tusentals år i Asien, Mellanöstern och Afrika till att göra icke-permanenta tatueringar på kroppen och den kan också användas till att färga håret och ger då en mer permanent färg. Färgen blir röd men man kan blanda ut den med andra växter, till exempel indigo, för att få önskad färg på håret; blont, brunt, svart m.m.
Vill man inte ha permanent färg utan mer som toning kan man, om man är mörkhårig, tona håret med kaffe för en mer brun ton i håret. HÄR kan ni läsa om hur jag gick tillväga.
Vill man ha ljusare slingor i håret kan man pressa citronsaft över fuktigt hår och sedan låta det torka i solen. Det fungerar bäst om man redan är blond.
 
- Använd ekologiskt smink och nagellack.
Som sagt, huden är vårat största organ och mycket av det vi smörjer in den med åker in i våra kroppar, så använd så mycket ekologiskt som möjligt när du "måste" köpa tillverkade produkter.
Det finns massa roligt smink att köpa som är gjorda på mer naturliga ingredienser. Jag använder inte smink så ofta, så jag har inte provat något ekologiskt sådant förutom maskara. Därför kan jag inte ge några recensioner, men det är bara att googla på ekologiskt smink så kommer det upp massa alternativ. Sen gäller det ju förstås att se på allting med ett kritiskt öga. Även fast det står att någonting är ekologiskt så läs på innehållsförteckningen och avgör själv vilka ämnen du vill ha på och i din kropp. Det mesta i innehållsförteckningar står på latin, men internet är fantastiskt och allt man behöver göra är att söka på ingrediensen så får man ganska så snart reda på vad det är för någonting!
  
- Var kritisk!
Bara för att en vara är märkt med ett miljömärke, så som till exempel Svanen eller Bra miljöval, betyder det inte att varan är bra för miljön. Det betyder bara att den är bättre än de andra alternativen som finns. Coop Änglamarks hygienprodukter, till exempel, är väldigt inriktade på det här med astma och allergi och tar mest bort färg- och doftämnen från produkter. Vilket gör en mer miljövänlig produkt (två kemikalier försvinner ju) men är fortfarande inte bra för naturen. Jag har fått en ganska "kemikaliekänslig" näsa sen jag i princip helt kemikaliebantade mitt hem (har lite produkter kvar som ska bort) och jag tycker sådana här parfymfria produkter stinker kemikalier! Det är därför att man som sagt tar bort färg och doft men ändå har kvar andra syntetiskt framställda ämnen. Så använd helst produkter (shampon, tvålar m.m) där åtminstonde huvudingredienserna är naturliga.
 
 
Ja, det var ytterligare lite tips på hur man kan göra vardagen mer snäll mot djur och natur. Och mer snäll mot sig själv också. Kan verka som mycket på en gång, men ta det en sak i taget! Ingen kan gör allt men alla kan göra något och varje steg mot en mer miljövänlig vardag är ett steg i rätt riktning :)
  

Hemmagjord deodorant

 
 
 
Att göra sin egen deodorant är busenkelt! Och så slipper man att ha syntetiska ämnen i armhålan. Googlar man så hittar man snarlika recept på deodoranter; lika delar av kokosolja, bikarbonat och någon form av absorberande "mjöl". Oftast majsstärkelse men potatismjöl och arrowrot är också vanligt.
Det har aldrig riktigt fungerat som jag vill, men nu har jag exprimenterat mig fram till en deo som fungerar för mig!
 
 
 
 
2 msk kokosolja
4 msk majsstärkelse
4 msk bikarbonat
2-3 droppar tea tree-olja
 
Lägg alla ingredienser i en skål och mosa ihop till en jämn röra. Tryck sedan ner röran i en liten burk med hjälp av en sked. Nudda inte i röran, då får du i bakterier i den. Smörj in dina rengjorda armhålor med röran och du får deodoranteffekt! Inte antiperspirant, kroppen behöver få svettas.
 
De här ingredienserna och måtten kör jag med men det är så olika vad man behöver från person till person, så prova dig fram!
 
 
 
 
Förvara burken upp och ned (Jag har läst någonstans att det mesta i burk håller längre om man ställer den upp och ned. Har någonting med lufttrycket att göra tror jag.) i badrumsskåpet. Behöver inte stå i kylskåp. Viktig är dock att man har rena händer när man tar i röran så man inte får ner baciller i burken. Då håller den inte lika länge. Det är också viktigt att armhålorna är rena innan man smörjer in dem med deon. Svett luktar egentligen ingenting, det är när det kommer i kontakt med bakterier det börjar lukta.
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0