Tips för en miljövänligare vardag del 1: Mat
Jag tänkte att jag skulle ge lite tips på hur vi som privatpersoner kan göra vardagen mer miljövänlig och därigenom hjälpas åt att hålla planeten, och oss själva, frisk(a).
Det visade sig att jag (som icke-professionell inom något av dessa områden, bara intresserad) har ganska mycket förslag när det kommer till att leva mer miljövänligt, så för att det inte ska bli ett megalångt inlägg har jag delat upp det i fem delar: Mat, Hygien & skönhet, Fortskaffningsmedel, Städning och Övrigt.
Vi börjar med mat:
- Köp ekologiskt så ofta du kan.
Ekologiskt odlad mat har inte besprutats med farliga bekämpningsmedel och är därför nyttigare för både oss och naturen. Dessutom innehåller maten mer antioxidanter än besprutad mat! Det finns olika typer av ekologisk mat, olika märkningar. Jag kommer skriva lite om några av dem och vad jag tycker om dem.
Den märkningen som jag personligen litar mest på är KRAV. Mestadels därför att deras regler om djurhållning är hårdast i Europa. HÄR kan ni läsa mer om vilka regler som gäller för att en vara ska bli KRAV-märkt.
Änglamark är Coops egna ekologiska märkning och den finns på på både livsmedel och hygienartiklar. HÄR kan ni läsa mer om märket. Mycket av Coop Änglamarks livsmedel är KRAV-märkta, men hygienartiklarna är "bara" märkta med Svanen, Bra miljöval eller Astma- och allergiförbundet. Jag återkommer under andra delen: Hygien & skönhet samt i fjärde delen: Städning och förklarar varför jag helst inte köper Änglamarks hygienartiklar och rengöringsprodukter.
Enligt Änglamarks egna regler ska alla livsmedelprodukter vara märkta med antingen KRAV eller EU:s märkning för ekologiskt jordbruk, EU-lövet. Nja, säger jag till den sistnämnda när det kommer till mat, men den är bättre än ingen märkning alls!
Ica har också sitt egna miljömärke: I Love Eco. Jag väljer hellre I love eco:s kött än Änglamarks, därför att alla deras köttprodukter är KRAV-märkta. Tummen upp för det.
* Ett tips! Akta dig för ord som "naturlig råvara" och "inga tillsatser". Akta dig också för väldigt gröna förpackningar med mycket detaljer från växtriket på. Det är oftast bara ett knep för att få dig att tro att innehållet i förpackningen är helt naturligt och bra för dig. Kolla som sagt efter märkningar. "Naturligt" är ingen märkning utan bara ett ord som vem som helst får använda.
EU:s logga för ekologiska livsmedel. (Bildkälla)
- Minska på nötkött och mjölkprodukter.
Det är numera bevisat att vår höga köttkonsumtion bidrar till växthuseffekten. Vår köttkonsumtion har också ökat betydligt. Varför? Därför att det är billigt. Det var inte det förr och då åt man helt enkelt inte så mycket av det. Denna höga köttkonsumtion är inte bra för varken jorden eller oss. De flesta utav oss skulle må så mycket bättre om vi drog ner på det röda köttet och istället åt mer fisk och vegetariskt.
Men hur kan kor bidra till ett sämre klimat? Jo, den ökade konsumtionen av kött- och mjölkprodukter har naturligtvis lett till att det finns fler kor i världen. Deras matsmältning fungerar på ett sådant vis att det ger ifrån sig väldigt mycket metan. Så när kossorna pruttar kommer det ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten. Det här är helt naturligt för kor och alla idisslande djur och det är vi människor som måste inse att vi inte kan använda dessa fina djur på det här sättet längre. Den allra största orsaken till att djurkonsumtion leder till ökad växthuseffekt är dock odlandet av foder. Otroliga mängder mark går åt till att odla soja, majs och vete till djuren. Regnskog skövlas för det här syftet. Även för svenskt kött.
* Ett tips! Tänk dig att det ekologiska, dyrare köttet är det enda kött som finns när du går i affären. Då är det mycket mer troligt att du väljer fisk eller ett vegetariskt alternativ till middag. Och läs på om vegetarisk och vegansk mat. Jag rekommenderar inte att någon bara utesluter kött ur kosten, utan man måste ersätta det med nyttiga och hälsosamma alternativ (t. ex. bönor och linser) så att man får i sig allt man behöver. Jag är bara i början av min "vegetariska resa", men jag kan skriva ett inlägg någon gång om det jag har lärt mig hittills. Kanske hjälper det någon på traven.
- Ta vara på det du har.
Släng inte bort rester. Spara dem och gör en härlig buffé på söndagen till exempel! Går det, så frys ner mat och annat som blir över. Kanske verkar det inte som någon idé att frysa ner en liten purjolöksbit, men rätt vad det är så behöver du lite purjolök. Kanske till att göra egen grönsaksbuljong. Har du turen att ha fruktträd och bärbuskar? Ta vara på frukten i sådana fall. Varje år ruttnar massa frukt bort för att ingen tar hand om den. Gör härliga marmelader och sylta och safta för glatta livet. Tänk vad gott under vintern att dricka sin egen svartvinbärssaft! Och har du äpplen så gör äppelmos, vettja! Eller ta med äpplen till ett musteri och gör äppelmust för en billig peng.
* Ett tips! Har du ändå kvar mycket frukt och bär så ge bort till grannar och vänner. Vem blir inte glad över att få närodlad frukt? Det smakar ju så mycket bättre än det man köper i affären.
- Odla.
Visst ser en trädgård mycket trevligare ut med ett trädgårdsland och kanske till och med ett växthus? Har du en någorlunda stor trädgård och orken, gräv ett trädgårdsland! Odla potatis, morötter, spenat, lök, sallad, persilja och mycket, mycket mer. Det kommer kännas helt underbart att komponera middagar med mestadels råvaror du har odlat själv.
Har du ännu lite mer plats i din trädgård, sätt upp ett växthus! Då kan du odla ännu mer godsaker. Tomater, gurka, melon, listan kan göras lång.
Bor du i lägenhet med balkong? Man kan odla myyyycket i lådor. Sätt till exempel upp balkonglådor och så plocksallad i dem. Du kommer ha sallad hela sommaren! Ha små krukor med jordgubbs- och smultronplantor. Ha gräslök, basilika, timjan, persilja, de örter du vill ha i krukor. Man kan till och med odla potatis i tillräckligt stora krukor. Har du inglasad balkong fungerar det lika bra som ett växthus.
Ett tips! Samodla! Kanske känner du någon med odlingsmöjligheter? Ni kan tillsammans hjälpas åt med att spadvända, plöja, så och skörda. Det är ganska få intensiva perjoder när man odlar, det sköter ju liksom sig själv ett bra tag, så kanske har du möjlighet att vara tillgänglig vid de perioderna och din odlingspartner kan sköta vattningen under sommaren.
- Gå ut och plocka i naturens skafferi.
Vi har en sådan otrolig tur att vi har så mycket skog i Sverige som alla får vistas i. Och bäst av allt; de är fulla med mat! Plocka hjortron, blåbär, lingon och andra bär. Safta, sylta eller frys ned som de är. Skaffa dig en svampbok och ge dig ut och plocka svamp. Det finns så mycket mer ätbara svampar än bara kantareller och Karl-Johan (men det gäller att vara försiktig och säker på sin sak innan man äter svamp!). På våren kan du plocka nyttiga granskott och maskrosblad och ha i salladen. Det finns massa möjligheter ute i naturen.
*Ett tips! Visst kan det kännas lite otäckt att ge sig ut i skogen själv, det tycker jag inte man ska göra. Inte om man ska gå långt i alla fall. Fråga runt i din bekantskapskrets. Det finns säkert någon som mer än gärna vill plocka blåbär eller kantareller men som inte heller vågar gå ensam. Och ha alltid mobil med dig i skogen, ifall du skulle gå vilse! Om du inte hittar någon att gå med - håll dig nära vägar och hus och gör mycket ljud så att du inte råkar överraska vilda djur.
Det var lite förslag på vad man kan göra i matväg för att minska påfrestningen på våran jord (och må bättre själv). Alla har vi olika förutsättningar, både ekonomiska och fysiska, men gör det du kan. Minsta förändring är ett steg i rätt riktning!
Återkommer inom kort med vad du kan göra när det kommer till produkter du använder på din kropp.
Kommentarer
Postat av: Bibben
Du borde jobba på Folkhälsomyndigheten ju. :-)
Svar:
frusentuva.blogg.se
Trackback
